Demokrati som varumärke

Demokrati betyder folkstyre och kan anta många former. Vi, det vill säga folket kan vara med och påverka och besluta vid allmänna debatter och folkomröstningar. Det låter bra med demokrati, men har vi någon egentlig demokrati? Eller har demokrati kommit att bli ett varumärke?

De folkvalda vill förknippas med demokrati och vinna våra röster i demokratins namn. Och de bygger egna personliga varumärken där demokrati blir en viktig ingrediens, men det är mest en läpparnas bekännelse.

Demokrati är styrning av folket, av folket, för folket”, har Abraham Lincoln sagt.

Ett varumärke innebär bland annat att man genom sitt namn vill visa vad man står för eller vill bli sammankopplad med. Att förknippas med demokrati i politiska sammanhang tycks vara väldigt viktigt och partinamn såsom Socialdemokraterna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna indikerar att de vill framstå som demokratiska, men är de det?

De flesta av de politiska partierna är i regel toppstyrda och även om det sker ”demokratiska” omröstningar inom partierna vid olika beslut är det svårt att ha en annan åsikt inom ett parti än den mest gångbara normen. Det blir extra tydligt i valtider. Demokrati används också som ett argument för att påvisa vad politiker tycker är rätt. Det kan förstås bli extra intressant i de fall då folket valt ”fel företrädare” eller ogillar politiskt fattade beslut. Våra politiker har svårt för att skilja politik från demokrati.

Det är valår och vi får gå till valurnorna och rösta på partier och vilken person som vi vill kryssa fram som våra företrädare. De politiska partierna har gjort en färdig lista åt oss med rangordnade kandidater. Fyller vi i fel, kryssar fel, lägger i fel valsedel eller röstar blankt faller våra röster i kategorin ogiltiga röster. Röstar vi på partier som inte når upp till 4 procent av rösterna så har vår röst inget värde. Vi kan bara rösta på partier och personer, inga sakfrågor, principer eller ideologier.

Henry Ford lär en gång ha sagt om de bilar han sålde att ”you can have any color you want as long as it is black”. I vårt demokratiska system har vi 100 procent mer valfrihet… rött eller blått (om man inte räknar de olika partinyanserna av de två färgerna). Så det gäller att vara fokuserad de sekunder vi inträder i demokratins tjänst. I övrigt har vi som samhällsmedborgare lite att säga till om.

Skulle våra politiker stöta på problem i den demokratiska processen kan de alltid utlysa en folkomröstning för att skapa en illusion av delaktighet. Folkomröstningar är rådgivande och faktum är att i de flesta folkomröstningar som vi har haft har politikerna beslutat mot folkviljan, till exempel om högertrafikreformen och kärnkraften. Detta kan knappast ses som respekt för demokratin, lika lite som när politiker ljuger genom statistik och felaktiga siffror.

Ett annat sätt att styra folkomröstningar är att frågeställningarna som politikerna konstruerar kanske inte ens berör det som väljarna vill rösta om eller tvingar dem att svara på något annat. Företag får däremot enligt Marknadsföringslagen § 10, inte ljuga i sin marknadsföring. Och företagsledare som gör ett dåligt jobb blir i regel avsatta. Motsvarande regler finns inte för politiker trots att de ansvarar för att styra kommuner, landsting eller hela Sverige. Politiker som missköter sina uppdrag som förtroendevalda eller vilseleder med tvivelaktiga uppgifter kan i regel sitta av hela sin mandatperiod.

Politiker säger sig vilja nå ut och lyssna på folket. På motsvarande sätt brukar företag säga sig vilja ha en god relation till sina kunder. Om produkterna säljer ändå brukar dock många företag strunta i sina kunder. På motsvarande sätt verkar politiker resonera. Bara de blir invalda. Sen kan de göra som de vill och först om fyra år måste de försöka övertyga oss om att vi faktiskt får vara med och bestämma eller tycka till.

I våra tider med teknikens hjälp och medborgarnas engagemang borde det finnas möjlighet till en mer direkt demokrati där vi kan uttrycka vår vilja. Kan vi deklarera över Internet kan vi väl rösta där också?

Om politiker kan skapa en högre delaktighet och öppenhet har vi en demokrati värd namnet. En demokrati där folkets röst får en betydelse.

Och om våra politiker, precis som företag, inte får vilseleda oss i sin marknadsföring, kan vi få en valrörelse och ett styre i demokratins tecken.

Eva Ossiansson,
Ek Dr, varumärkesforskare

Henrik Hansson,
Ek Dr, oberoende forskare i organisation och management,
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Källa:
Demokrati som varumärke – Dagens Media.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.