Demokratiutredningen

Kort sammanfattning av Demokratiutredningen

Demokratiutredningens slutbetänkande.
Seminarium i ABF Huset 18 januari 2016:

Idag lämnar Demokratiutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Den innehåller en rad förslag för att förbättra demokratin i Sverige. Grundtanken är att folk ska kunna påverka politiken även mellan valen. Det nuvarande systemet fungerar ganska dåligt enligt bl.a Olle Wästberg som är ordförande för utredningen

Demokratiutredningen. Det låter som ytterligare en tråkig statlig utredning för att politikerna ska kunna skaffa sig i alibi i demokratifrågan. Med faktumet är att 2014 års Demokratiutredning – som avslutas idag – faktiskt har en hel del ganska vågade förslag och dessutom riktar skarp kritik mot Sveriges demokratiska system. Det här den utredningen handlar inte om hur konstitutionen ska fungera utan har fullt fokus på folket inflytande mellan valen. Det kallar det för ”mellanvalsdemokrati”.

Mer inflytande för medborgaren och en portal för e-demokrati.

Kortfattat kan man säga att demokratiutredningen menar att svenska demokratin har stora brister och det man vill är att ta ett steg mot deltagardemokrati. Det största förslaget Folkmotion, och går ut på att starta en demokratiportal på internet där alla invånare ska kunna lämna förslag på motioner till riksdagen. Man ska även kunna samla in namn till kommunala folkomröstningar i. Dagens utspel är ett stort steg framåt för den deltagande demokratin i Sverige. Om Demokratiportalen blir verklighet kommer Sverige kommer att bli ett av de länder som leder i fråga om demokratisk utveckling. Vårt grannland Finland har länge varit en förebild för deltagardemokrati, och det är också därifrån som Demokratiutredningen har hämtat inspiration för Demokratiportalen

Några brister i dagens demokratiska system.

Demokratiutredningen har fokus på mellanvalsdemokrati. Oftast handlar förslagen om saker som inte kan lagfästas – utan om att skapa en politisk kultur. Det finns enligt Demokratiutredningen en rad problem med dagens demokratiska system:

  • Politiska partierna inte längre representativa för folket
    Partiernas medlemmar har minskat drastiskt.
    De består också av en allt mer socio-ekonomiskt homogen grupp som är medlemmar.
    Därför behövs nya broar in i politiken så att alla i samhället kan vara med och påverka. Därav förslaget med Folkmotion och Demokratiportal
  • Ett mer polariserat samhälle
    Dagens debatt består allt mindre av sk deliberativ demokrati där man försöker nå konsensus. Istället står alla och skriker i varsitt hörn. Vi behöver inkludera fler i politiska processerna. Annars blir vi ännu mer alienerade .
    Därför lägger de förslaget om att kommunerna ska vara tvungna att ta med medborgarna i processen innan besluten är tagna. Och inte som nu när medborgardialog handlar om att ”informera” folket om vad politikerna planerat.
  • Lobbyismen, ekonomiska intressen och pr-företag har tagit över den politiska arenan.
    Partiernas svaga ställning i kombination med PR och lobbyism är ett direkt hot mot demokratin. Därför förslaget som stärker individernas politiska inflytande.

Det här är huvudförlagen som Demokratiutredningen kommer överlämna till regeringen.

Det är viktigt att diskussionen fortsätter så att frågan om demokrati så den förblir aktuell.Dra ditt strå till stacken och dela detta på internet och delta i debatten om demokratins utveckling.

1 – Folkmotion och e-demokrati

Alla ska få lägga in motioner till riksdag och landsting. En folkmotion som får stöd av en procent av de röstberättigade på nationell nivå eler de folkbokförda i kommun eller landsting ska tas upp som en motion i riksdag eller fullmäktige. Man ska kunna lägga upp en motion på en central webbplats. En sk ”demokratiportal”.
Folkmotion_Demokratiskolan

Behöver stöd av minst en procent av befolkningen.

Får förslaget stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen eller av de folkbokförda i kommun/landsting ska förslaget gå vidare och behandlas på samma sätt som motioner från politikerna. Idén är hämtad från Finland, där man bland annat fick samkönade äktenskap genom just en folkmotion till riksdagen. Folket ska med andra ord få rösta på de förslag det tycker är bra. De förslag som får mest stöd kan antas få bättre förutsättningar att godkännas av riksdagen.

Första steget mot E-demokrati
Med folkmotion blir det enklare för var och en att göra sin röst hörd och intresseorganisationernas övertag i opinionsbildningen får en motvikt. Eftersom folkmotionen ska kunna lämnas över internet är den ett verktyg anpassat till dagens nätaktivism. På den nationella demokratiportal som Demokratiutredningen föreslår ska det också vara möjligt att ta initiativ till lokala folkomröstningar och samla in namn för att stödja dem.

2 – Digital insamling av namn lokala folkomröstningar

Det ska vara möjligt att samla in underskrifter via internet till initiativ till folkomröstningar i kommuner. Lagen om förstärkt folkinitiativ kom 2011. Sen dess har det startats ungefär 100 lokala folkomröstningar. Ett jättestort problem med dessa är att alla namn måste samlas in för hand på papper. Det gör att det är mycket svårt praktiskt att genomföra att driva ett sånt initiativ.

Många folkinitiativ har avslagits pga att problem med namnunderskrifterna. Vilket lett till förargelse och konflikter mellan folk och lokalpolitikerna.

Demokratiutredningen föreslår att man ska kunna samla in namn på en nationell webbsida. Den så kallade Demokratiportalen.

3 – Medborgarna ska kunna komma till tals innan beslut fattas

Ökad mångfald och andra socioekonomiska faktorer gör at det är svårt för många att hänga med i politiken. Därför behövs det mer dialog med medborgarna. Kommunfullmäktige behöver  inhämta folkets åsikter i god tid innan politiska besluten fattas. Folket behöver vara delaktiga i hela processen från början. De föreslår att detta skrivs in i kommunlagen och att man sedan utarbetar en praxis i kommunerna.

4 – Inför digitala e-remisser för alla.

Rätt att ge svar på politiska frågor i form av remissvar används idag mest av stora organisationer. Det måste bli lättare. Demokratiutredningen föreslår därför att regeringskansliet gör detta digitalt möjligt för alla människor.

5 – Försöksverksamhet att sänka röståldern till 16 år

Skolan har en positiv påverkan på att få ungdomar att vara aktiva i politiken. Kommuner som är intresserade av detta försök ska söka till regeringen. Gäller valen 2018 och 2022.

6 – Förbättra förtroendevaldas villkor

Det är ett problem för demokratin att kommunpolitiker måste sluta när de får barn och är barnlediga. Dagens regler gör att de måste avsäga sig sina politiska uppdrag. I förlängningen får det som effekt att unga och kvinnor blir mindre. Kvar blir bara gubbar. Viktigt att unga är kvar i politiken.
Demokratiutredningen föreslår att förtroendeval kan vara ledig under föräldraledighet

7 – Demokratisk delaktighet ska utgöra ett mål i funktionshinders-politiken.

Demokratisk delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning ska utgöra ett eget mål i den kommande funktionshinderstrategin.

8 – Inför inte ett register över lobbyister

Lobbying bör inte regleras genom att registrera lobbyister.
Det är inte bra för demokratin utan snarare negativ effekt på demokratin.
Det är risk att det blir auktoriserade lobbyister som blir de som för för talan med politikerna. Istället bör det vara lättare för alla enskilda individer att kunna delta i politiska processerna.

Mer information kommer

Stöd oss genom att gilla Demokratiskolan på Facebook

Ladda ner hela Demokratiutredningen här (pdf) – Del A
Ladda ner hela Demokratiutredningen här (pdf) – Del B

Läs intervjun med Olle Wästberg – ordförande i Demokratiutredningen

Thomas Larsson
Demokratiskolan
thomas.larsson@demokratiskolan.se
076-848 73 38

En reaktion på “Kort sammanfattning av Demokratiutredningen

  1. Georg Gullstrand

    Att det finns brister i dagens demokratiska system råder inget tvivel kring, först är partiernas medlemsantal och den struktur där råder och många av de redovisade förslagen verkar bra, men det måste finnas en klar struktur för att de skall fungera som tänkt och inte göras förhastat, betr. förslaget om sänkt röstålder verkar för mig lite omoget.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *