Italien och Taiwan inför direktdemokrati

Resuméer av några artiklar ur #4 av mdmagazin

Kära läsare,
vad allt har vi inte de senaste 30 åren berört, förändrat och drivit – sörjt för att det är möjligt i alla kommuner med medborgarbegäran och i alla delstater rättvisa omröstningar samt att vi kan starta medborgarinitiativ i Europa. Vi har skrivit om rösträtt, startat otaliga kampanjer och samlat över fem miljoner underskrifter. Räcker det? Nej! Nej, det räcker inte alls.

Demokratin behöver oss! Ty det längsta steget står vi ännu inför; Vi behöver akut komplettering av vår politik i Berlin genom medborgarmedverkan och folkomröstningar samt mer att säga till om hur Europa ska gestaltas. För det är först när varje människa har känslan att vara en del av lösningen och inte av problemet, som vi verkligen stärker demokratin.

Därför finns vi – eftersom vi med alla deltagare lever i demokratin och vill vidareutveckla den. Eftersom vi vet att vi bara gemensamt kan besluta om framtiden med alla dess svårigheter och utmaningar.

Vi firar i år vår 30-årsdag och tar emot gratulationer; men framför allt samlar vi kraft, för det finns mycket att göra. Antalet byggplatser för demokrati blir inte färre. Just i tider som dessa är det viktigare än någonsin, att även bekantgöra förhoppningsfull demokratiska utvecklingar, som ni får lära av och stödja.

Å ena sidan belyses i denna utgåva läget för CETA, JEFTA & Co, som alla är utmaningar för vår demokrati. Å den andra berättas emellertid också om demokratistärkande projekt; Citicens’ Assembly i Irland eller demokratireformen i Italien visar hur demokrati kan väckas till liv på tjugohundratalet. Även att Förenta Nationerna har tagit upp politisk delaktighet som globalt mål för hållbar utveckling, kan i framtiden vara ännu en viktig puzzelbit för att föra allas vår demokrati ytterligare framåt.

Jag har sedan mitt sjuttonde levnadsår varit en del av Mehr Demokratie. Jag har stött den i början, och är idag mer trogen rörelsen än någonsin. Därför vet jag att utan er går det inte – inte hos oss, inte i demokratin. Därför tackar jag er för att ni är trogna – ert oavbrutna stöd är en gåva till vår starka demokratirörelse. Gör avspark med mig för nästa 30 år!.

Er
Claudine Nierth,

(talesperson för Mehr Demokraties styrelse)

Handelsavtalens sköna nya värld

Hur går det med TTIP, CETA, JEFTA?.

Handelsavtal? Vid första ögonkastet är det inget ämne för Mehr Demokratie. Men eftersom TTIP, CETA och Co är handels- och investerarskyddsavtal av en helt ny form, handlar det inte längre bara om handel. Demokratiskt icke legitima institutioner, en investerarvänlig parallelljustis och ingen insyn i förhandlingarna gör sådan avtal till ett demokratiproblem. Och därmed till en angelägenhet för Mehr Demokratie.

Vilket är sakernas tillstånd?

Efter samtal mellan EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Donald Trump talas det om ett TTIP light. Om det är tal i tomma luften eller eller om verkligen ett avtal kommer att förhandlas, visar sig först i kommande månader. För oss står det klart att handelsavtal måste demokratiseras – och det börjar vid förhandlingarna. Hittills är det så att här har EU-Kommissionen ännu all makt. Enligt våra föreställningar ska det ändras.

CETA används preliminärt sedan 2017 och regeringskoalitionen vill enligt koalitionsöverenskommelsen ”skapa förutsättningar för att CETA-avtalet ska kunna träda i kraft fullt ut”.

Avtalet med Japan – JEFTA – har redan undertecknats av EU-rådet och kommer mot slutet av året att föreläggas EU-Parlamentet. Då EU-Kommissionen betraktar det som ett rent EU-avtal, kan det genast träda i kraft fullständigt. Det bedöms, när det gäller handelsvolymen, att det är det största avtalet av denna typ.

Förhandlingarna med Mercosur.staterna liksom också mellan EU och Mexico skulle snart kunna vara avslutade. Ungeför tjugo ytterligare handels- och investerarskyddsavtal planeras av EU. Många av dem kommer att ytterligare försämra miljö-, konsument- och samhällsstandarder och ytterligare befästa privilegierna för internationella investerare.

Omvändning i den offentliga debatten

Med Trumps förkunnande att höja skyddstullarna för vissa varor, är debatten om protektionism på topp. Frihandelsvänliga medier och politiker kräver återupptagande av TTIP-förhandlingarna för att avvärja ett ”handelskrig”. Med begrepp som ”Trumps tyska vänner” försöker de misskreditera proteströrelsen mot TTIP, CETA och Co och framställa dem som förordare av eller egentliga orsaken till den Trumpska politiken.

Många organisationer, även Mehr Demokratie, har det gångna året hävdat sin egen ståndpunkt allt starkare. Alltså är det ännu viktigare att sätta in de återstående resurserna klokt och på rätt sätt.

Strategisk ståndpunkt för Mehr Demokratie: stoppa CETAs ratificering

Enligt vår analys är det nu viktigast att stoppa ratificering av CETA. Om detta första avtal av ny typ till stånd eller inte, har inverkan på alla andra avtal.

Vi ser sex möjligheter att stoppa CETA-ratificeringen:

1. Italien:

Den nya italienska regeringen med Movimiento 5 Stelle (M5S) och Lega ratificerar inte CETA.

2. Europadomstolen

Europadomstolen fastställer genom det av Belgien anförda rådförfarandet mot CETA, att International Court Systems (ICS) system, efterföljaren till ISDS (Investor State Dispute Settlement), inte är förenligt med europarätten.

Den muntliga förhandlingen i Europadomstolen ägde rum 26 juni 2018 – för övrigt med alla domare, vilket bara förekommer vid fall av särskild betydelse. Anmärkningsvärt var, hur kritiska domarna utfrågar EU-kommissionen. Generaladvokaten kommer med sitt slutanförande 23 oktober. Domen kunde falla före jul 2018. Skulle Europadomstolen förklara skiljedomstolarna oförenliga med europeisk rätt, vore det en enorm framgång.

3. Nederländerna

I en folkomröstning underkänns godkännandelagen beträffande CETA, efter vilken en ytterligare folkomröstning, avskaffandet av folkomröstningslagen skulle förhindras.

Meer Democratie Niederlande, som vi följer intensivt sedan fler år, har samlat 200 000 underskrifter för en folkomröstning om CETA. Då regeringen greps av panik över denna omröstning, avskaffades snabbt hela folkomröstningslagen. Det nästan ännu större fusket var att lagen för avskaffande av folkomröstningslagen antedaterades. Därigenom kunde en senare omröstning mot avskaffandet inte längre genomföras.

4. Förbundsrådet

En ratificeringslag beträffande CETA behöver majoritet i Förbundsdagen och Förbundsrådet. Förbundsdagen kommer med majoritet att besluta om ratificering i och med samarbetet CDU/CSU och SPD. I Förbundsrådet ligger det dock annorlunda till med majoriteten. Ett utlåtande från professor Nettesheim fastslår att det behövs 35 nej-röster eller nedlagda för att stoppa ratificeringen.

Utan röster från delstatsregeringar med grön- eller vänsterinslag kan alltså CETA inte ratificeras. Av tradition lägger delstatsregeringar ner sina röster vid omröstningar, om det inte går att uppnå enighet om förslaget det gäller.

Blockadpolitik i Förbundsrådet – historiska erfarenheter

Eftersom vänstern och de gröna entydigt avstyrker avtalet, kunde det stoppas vid enhetlig viljeyttring. Det förekommer definitivt att lagförslag blockeras i Förbundsrådet. SPD och CDU/CSU har praktiserat detta under Kohls och Schröders regeringstid. Sammantaget avstyrktes 1949 – 2003 bara 2,1% (66 av 3184) av lagarna i Förbundsrådet.

För detta lilla antal finns några orsaker. 1. Man enades redan i förarbetena d v s regeringen lade sig i och det blev en kompromiss redan i Förbundsdagen. 2. Frågor utarbetas som icke omröstningspliktiga lagar. 3. Sammankoppling av impopulära och populära lagar (t ex en lag om skattereform). 4. Den demokratiska legitimeringen av minoritetsblockeringar i Förbundsrådet är svårt att förmedla.

Utmaning: Förbundsrådet i tider av storkoalition

Under de senaste åren har Förbundsrådet tappert åtföljt storkoalitionen, även om regeringen aldrig hade en ”enfärgad” majoritet i Förbundsrådet efter de grönas framgångar i delstaterna. Angela Merkel byggde i flyktingkrisen in i sitt maktsystem regeringens toppkonferens med regeringschefskonferensen som nytt styrnings- och samarbetsverktyg.

Det finns alltså hos de gröna (och vänstern) ingen inarbetad tradition, att även tillämpa sin politik i Förbundsrådet. Därför är kravet på en blockad högt i Förbundsrådet. På kort sikt intressant är delstaterna Hessen och Bayern, eftersom det i båda delstaterna snart ska äga rum lantdagsval. I Hessen är en Jamaica-koalition tänkbar. I Bayern kommer förmodligen CSU inte att uppnå egen majoritet. Som koalitionspartner kommer FDP (önskepartner), Fria Väljare (FW) och de gröna i fråga.

Byggstenar för en CETA-strategi för hela landet

Om vi vill nå målet minst 35 nej-röster eller nedlagda, behövs ett omfattande övertygningsarbete gentemot de gröna på delstats- och hela-landet-nivå.

Som grundval för diskussion och aktiviteter är det akut nödvändigt med en noggrann analys av CETA; framför allt påverkan på delstater och kommuner. Följande punkter spelar därvid en roll:

Liberaliseringar – ”public-utilities”-klausul; hur långt får den offentliga almännyttan överlåtas till fria marknaden?

Återkommunalisering; är den ännu möjlig med CETA och Co?

Negativlista; vilka områden är undantagna från CETA?

ICS; vad betyder skiljedomstolarna för kommuner?

Upphandlingar/beviljningar

Kommunal självförvaltning

Bestämmelser för förvaltningsåtgärder

Därtill måste sammanhanget med andra gröna kärnämnen som klimatförändring, flyktingkris, allmännytta (vatten) etc klargöras.

Vid aktionsdagen den 29 september 2018 gjorde vi en stark insats framför allt i Hessen och Bayern. Dessutom borde vi göra ansvariga gröna regeringsföreträdare personligt ansvariga via upprop till exempelvis Hessens näringsminister Al-Wasir.

5. Författningsdomstolen I

Den tyska Författningsdomstolen låter överpröva om Europadomstolens utslag beträffande CETA-utskottet är förenligt med europeisk rätt eller fastställer själv att CETA inte är förenligt med grundlagen.

Den 13 oktober 2016 har Författningsdomstolen emellertid beslutat avslå vårt brådskande inlägg om det preliminära användandet. Därtill har domstolen klarlagt att Tyskland måste tillämpa CETA-avtalet under det förtida användandet.

Nu vill domstolen helt överraskande redan detta år förhandla i huvudmålet. Författningsdomstolen kommer inte – som hittills brukligt – vänta, tills en godkännandelag finns från Förbundsdagens sida. Vi utgår alltså från att muntlig förhandling genomförs hösten 2018 och att rätten emellertid då beslutar om ett förhandsbesked från Europadomstolen, för att låta överpröva förenligheten med europeisk rätt beträffande ICS och CETA-utskottet. Förfarandet kommer alltså att dra ut flera år i tiden.

6. Författningsdomstolen II: vägen över kommunerna

Nu prövar vi just en helt ny idé; Författningsdomstolen stoppar CETA som reaktion på ett besvär gällande kommunallagen.

Grundlagen garanterar i artikel 28, avd 2 kommunernas självförvaltning. Kommuner kan låta Författningsdomstolen pröva ingrepp genom så kallat kommunallagsbesvär. Den som anför besvär måste vara vara en kommun eller kommun-grupp. Besväret måste rikta sig mot lagen, alltså mot den nationella godkännandelagen. Utsikterna för framgång prövas för närvarande av oss.

Fördelar

Först och främst skulle inverkan på kommuner av av detta fördrag av helt ny typ kunna prövas rättsligt, eftersom Europadomstolen enbart överprövar CETA gentemot europeisk rätt. Författningsdomstolen får vid vårt CETA-besvär mot grundlagen också bara en snäv synvinkel.

Argumentationen kan bygga på praktiska livets och känslornas teman (t ex vattenkvalitet, en kommunstyrelses beslut).

Om trenden mot EU-specifika avtal håller i sig, kan detta nu till sist prövas mot det blandade CETA-avtalet.

Om en första kommun eller stad inleder, kan 300 – 400 kommuner ansluta sig (se www.attac.de/TTIP-in-Kommunen).

Kommunföreträdare och politiker kan utöva mer tydligt tryck på delstatsnivån att vara aktiv. Även för bevis att vänster- och grön-styrda delstatsregeringar är viktiga för beslut i Förbundsrådet och ger nytt erkännande.

Samarbete med kommunala samarbetsorganisationer eftersträvas; det finns redan inledande kontakter.

Lättare möjligt med aktiviteter på plats.

Utmaningar

Hitta en kommun där en borgmästare eller kommunordförande tilltror sig detta. För det är en motsvarande innehållslig förhandsprövning nödvändig.

Kostnaden i mitten av femsiffriga tal kan förmodligen bara med svårighet bäras av en mindre eller medelstor kommun. Det skulle behövas en övergripande fonduppbyggnad.

Förutsättningarna för tillåtlighet verkar vara givna; framgångsutsikterna för besvärstalan är just nu svåra för oss att bedöma.

Projektet är komplext och behöver kompetent och konstant projektledning.

Ett besvär riktat mot kommunallagen kan gjuta helt nytt liv i CETA-diskussionen. Vi är just nu de enda, som är i läge, att starta ett sådant förfarande. Om den rättsliga prövningens utfall är positivt, behöver vi partner och mycket stöd på plats för att föra projektet till framgång. Vi kommer snart med ytterligare besked.

Roman Huber (Verksamhetsansvarig i Mehr Demokraties förbundsstyrelse och har företrätt Mehr Demokratie som besvärstalesman inför domstolen)

Testfall: Vad säger slumpmässigt utvalda människor om CETA och TTIP?

Vilka känslor utvecklar slumpmässigt utvalda medborgare, när de blir rättvist och faktaorienterat informerade? Kan man ”förlita” sig på erfarenheter av medborgardeltagande och lottning? Roman Huber har tagit deltagarmetoden hos BDI (tyska industriförbundet) beträffande CETA och TTIP under luppen.

Först nyligen har vi i Mehr Demokratie uppmärksammats på en delaktighetsprocess om CETA och TTIP, som ägde rum redan 2016. Det var den heta fasen av motsättningar om CETA och TTIP. Båda avtalen diskuterades med särskilt stora motsättningar i Tyskland. Erfarenheterna av denna process är så spännande, att det ännu idag inte lönar sig att befatta sig med dialogen. Särskilt intresserar det mig, hur det kan komma sig att vi den gången inte överhuvud taget fått vara med i skeendet.

Dialogforum frihandel

Medinflytandeprocessen initierades av BDI och några av dess medlemsförbund. BDI är uttalad förespråkare för dessa avtal. Förfarandet genomfördes av den oavhängiga processkonsulten IFOK, den europeiska marknadsledaren på området medinflytande. Involverade var bland andra även Transparency International, Greenpeace och andra NGO.

Förfarandet var i tre steg. Deltagarna i Dialogforums medborgarkonferens valdes i en första runda slumpvis. Processen nedan!

Medborgarverkstäder  Medborgarkonferens     Medborgarplattform   Medborgaragenda
SEPT 2015                OKT 2015-MARS 2016      SEPT 2016

Resultat

Medborgaragendan utarbetades i ett flerstegs dialogförfarande. Följande resultat lämnas som samsyn av alla aktörer – alltså såväl medborgarna som experterna på utformningen av frihandelsavtal.

Enligt besked från några deltagare och även från det oberoende institutet, som genomförde projektet, förlöpte inte den samlade processen helt optimalt. Kritik riktades till exempel mot att civilsamhället inte redan involverades i processutformningen och att bearbetningen av resultaten från medborgarkonferensen inte var fullständigt transparent.

Man skulle också kunnat utforma deltagandeprocessen bättre och mer participativt. Just därför motiverar mig resultaten så mycket mer:

Transparens och deltagande

Vid förhandlingarna om handels- och investerarsyddsavtal borde sörjts för största möjliga information och insyn. Civilsamhället såväl som aktieägare, vetenskap och politik måste från början tas in i förhandlingsprocessen på systematiskt, effektivt och transparent sätt.

Regulatoriskt samarbete

Tekniska standarder och normer borde bara ömsesidigt erkännas på områden, där en säker likvärdig skyddsnivå kan fastställas. För att bli rimliga för medborgarnas angelägenheter,och till nytta för att nå högre skyddsstandard, måste man finna nya samarbetsmekanismer.

Säkerställa lagstiftningens självständighet

Rätten och förmågan hos demokratiskt legitima institutioner och grupper måste rättssäkert förankras i avtalet. Detta för att man alltid och utan tidsfördröjning ska kunna tillgripa sådana åtgärder för miljö-, hälso- och konsumentskydd, som är lämpliga till art och omfång.

Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen som kärnelement i den europeiska regleringspolitiken får inte sättas ur kraft eller undergrävas genom ett handelsavtal..

Investeringsskydd och tvistemål

Handelsavtal får inte innehålla några rättigheter för utländska investerare, som går bortom lrättigheterna, som gäller för inrikes investerare. Investeringstvister ska inte behandlas av privata skiljedomstolar, utan av offentliga domstolar.

Kultur och utbildning

Kultur och utbildning borde i största utsträckning utelämnas från handelsavtal. I varje fall måste säkerställas att skyddet för kultur, media, utbildning och vetenskap samt framtida teknisk utveckling omfattas.

Hållbarhet

Handelsavtal måste ge ett bidrag till hållbar utveckling. De borde innehålla bindande hållbarhetsstandarder såväl som genomförandemekanismer.

Vad kan vi lära av detta:

Medborgardeltagande fungerar även på mycket komplexa områden. Den dåvarande chefstjänstemannen vid BDI Markus Kerber sammanfattar: ”Ur denna dialog tar BDI med sig att det inte finns något ämne som skulle vara för komplext eller svårt för medborgarna, snarare tvärtom.”

Även om processen inte är optimalt utformad, är utfallet väl övervägt och orienterat mot det allmänna bästa.

Mehr Demokratie kan skriva under på alla resultat; de täcker till stora delar innehållet i våra ställningstaganden till handelsavtal. Men varför hade nu dessa enligt medborgarna goda resultaten inget inflytande på politiken? Varför har inte ens BDI som initiator korrigerat sina positioner med dess hjälp? Bdi har till och med samtidigt 2016 startat en pro-TTIP affischkampanj.

IFOK har sedan med egenkraft försökt publicera resulttet; innehållet översattes och sändes internationellt till alla möjliga aktörer med ringa gensvar. Resultaten har till sist hamnat på hyllan. Vilka var orsakerna till det? Helt enkelt har valet av Donald Trump överskuggat hela handelsdebatten och i grunden förändrat de politiska förutsättningarna. Det har dragit ur stickproppen för hela diskussionen.

Den kvalitativa processen med medborgardelaktighet borde obetingat kompletteras med bindande former för förverkligande. Faran är alltför stor att ”alltför” bra eller motbjudande resultat faller under bordet. Ofta är det inte ens ond vilja, utan det finns helt enkelt inga strukturer, inga intränade förfaranden, ingen kultur, som som realiserar erfarenheter från delaktighetsprocesser. Det beträffar politiken, media, såväl som civilsamhället.

Det viktigaste förfarandet för ett förverkligande är naturligtvis medborgarbegäran och beslutande folkomröstning. Resultatinnehållet i denna av industrin initierade process, skulle säkert vara i majoritet i Tyskland. Det hade bidragit till att lugna ner hela debatten.

Även för att bearbeta andra globala problem, behöver vi nya processer, som får fram kollektivt intelligenta svar. Den kloka sammankopplingen av detagande, parlamentarisk och direkt demokrati är vårt bidrag till denna debatt.

(Roman Huber (Verksamhetsansvarig i Mehr Demokraties förbundsstyrelse)

Italien kommer att bygga ut direktdemokratin

Från honom har Beppe Grillo, grundare av MoVimento 5 Stelle (fem-stjärne-rörelsen), förmodligen för första gången hört om direktdemokrati; Stephan Lausch, koordinatör för initiativet för mer demokrati i Syd-Tyrolen kunde vid ett stormöte med Grillo 2007 i Bozen via Katharina Nocun presentera initiativet för utbyggnad av direktdemokratin i Syd-Tyrolen.

Idag kommer den nya italienska regeringen enligt koalitionsöverenskommelsen att reformera direktdemokratin för hela Italien. Hittills finns det på nationell nivå den avvisande folkomröstningen (referendum abrogativo) med vilken en beslutad lag i efterhand kan fås att bli ogiltig. Dessutom kan grundlagsändringar, som inte fått två-tredjedelsmajoritet i de båda kamrarna, via en folkomröstning godkännas (referendum confirmativo).

Bort med kvorum, mer dialog

Nu skall det hittillsvarande minimum på 50% deltagande för avvisande folkomröstning bort. Bara det är rent spektakulärt. Och det följer den kritik, som också Mehr Demokratie har mot sådana gränser. Motståndare mot ett initiativ uppmanar till bojkott, så att omröstningen ska misslyckas på grund av lågt deltagande. Detta är oförenligt med demokrati. Delaktigheten i det politiska livet borde mycket hellre uppmuntras. På det siktar då också det planerade införandet av initiativrätt, med vilken medborgare – som i de tyska delstaterna – själva kan föra upp lagförslag och få fram dem till omröstning. Därmed skulle den italienska direktdemokratin sju årtionden efter dess införande äntligen placerat in hjärtstycket. Dialogen mellan initiativ och parlament ska också stärkas genom den förpliktande behandlingen av medborgarbegäran.

Goda reformutsikter

För Italien är reformarbetet ett direktdemokratiskt genombrott och en signal för andra europeiska stater. Jämfört med det svart-röda koalitionsavtalet i Tyskland, som förutser en kommission, som ska pröva om och hur direktdemokrati ska ska införas, förefaller det italienska avtalet mer beslutsamt. Som en solros jämfört med en tusensköna. Ett uttryck för detta är också att en egen minister för parlamentsförbindelser och för direktdemokrati tillsatts (ministero per il rapporto con il Parlamento e la democrazia diretta).

Försiktighet populister?

Passusen i koalitionsöverenskommelsen bär fem-stjärne-rörelsens handstil. Man kan dock inte dölja att Lega inte precis står för människovänlighet och deras nationalistiska program spys ut till nackdel för flyktingar. Om de fem stjärnorna verkar modererande här, kommer att visa sig. Vi har emellertid att göra med officiell politik, som får mätas efter vad den genomför. Tyska media förser Lega liksom fem-stjärnorna som regel med etiketten ”populistisk”. Det kan hända att det är generellt rätt för Lega och delvis även för fem-stjärnorna. Med en utbyggnad av direktdemokratin dras i varje fall grunden undan för beteckningen populism. Om direktdemokratin utformas på intelligent sätt, med medbestämmandelagar, som inte beskärs av höga minimigränser, har långa frister, integrering med parlamentariska och andra deltagarformer, möjlighet till kompromisser… sörjer detta för utförligare och djupare debatter och bidrar till saklighet.

”Människorna ska i framtiden kunna klara sig själva! Det blir möjligt med ett helt fyrverkeri av förnyelse, så mycket som kreativ energi och fantasi väntat på politisk utveckling i detta land.” Så hoppas Stephan Lausch också på en livskraftigare praxis. 65 beslutande folkomröstningar har det blivit sedan dess införande i Italien. Mer än en tredjedel av dem underkändes på grund av för lågt deltagande. De upphävande folkomröstningarna 2011 sörjde för internationell uppmärksamhet. Italienarnas majoritet uttalade sig mot privatisering av vattenförsörjningen och mot atomkraftverk, vilket upphävde ”Lex Berlusconi”, varefter regeringsmedlemmar inte behövde stå inför rätta.

Med blicken på vår insats för landsomfattande beslutande folkomröstning formulerade Stephan Lausch: ”Relativiteten hos det osannolika måste vi vara medvetna om. Att sådant plötsligt kan bli verklighet, måste uppmuntra alla att i alla lägen våga det skenbart omöjliga. Om det är riktigt, ska dess tid komma!”

Ralf-Uwe Beck (talesperson för Mehr Demokraties styrelse)

Hur Taiwan fick en av världens bästa direktdemokratilagar

De första europeiska upptäckarna från Portugal kallade ön Ilha Formosa, den undersköna ön. Idag är det skogklädda och bergiga Taiwan hem för över 23 miljoner människor.

Under de senaste 25 åren har landet förvånansvärt snabbt utvecklats till ett teknologiskt utvecklat samhälle med fria och rättvisa val.

Och detta år blev önationen slutligen också en direktdemokratisk modellstat för en viktig del av världen; det ekonomiskt uppåtsträvande, politiskt äregiriga och konfliktfyllda ostasien.

Bit för bit

I sin historia har landet behärskats av ett flertal utländska regimer, senast av de kinesiska nationalisterna (KMT). 1949 grundade dessa Folkrepubliken Kina. Medan taiwaneserna kunde befria sig från KMT genom demokratiska val, hotar den mäktige grannstaten Kina tills idag, att i värsta fall besätta landet med våld.

Denna ensidiga politik från Peking förorsakar mycket spänning i regionen, får militärutgifterna att stiga och försvårar för Taiwan att delta i internationella organisationer.

För tjugotvå år sedan, när taiwaneserna för första gången valde president i ett direkt val, försökte Kina till och med skrämma väljarna genom raketangrepp i vattnen runt ön. Men även om avsikten bakom detta var att bromsa den taiwanesiska aptiten på mer direktdemokrati, så bidrog Peking till sist snarare till motsatsen.

År 2003 stiftades den första omröstningslagen, som tillåter medborgare att såväl initiera nya lagar som att upphäva gällande lagar genom folkomröstning. Medan denna lag ju välkomnar att en rad landsomfattande , regionala och lokala val skulle avhållas, var minimigränserna och procedurerna långt ifrån användarvänliga.

Så stiftade det nationella Parlamentet vid slutet av förra året slutligen en ny lag för medborgarinitiativ och folkomröstningar.

Lagen, sade president Tsai Ing-wen i sitt nyårstal för i år ”ger makten tillbaka till människorna”.

Huvudpunkter i Taiwans direktdemokrati

Medborgarna har rätt att föreslå nya lagar och grundlagar (initiativ I) och upphäva befintliga lagar (referendum R). (Inte tillåtet för ekonomifrågor.)

För att få starta en I- eller R-process måste minst 1 800 medborgare skriva under på den ansvariges förslag.

Den centrala valkommissionen (CEC), som ”ansvarig myndighet” för I & R, stöder den som förordar förslaget vid denna första kvalificeringsprocess genom en offentlig utfrågning och rådgivning. Parlamentet och regeringen uppmanas att framlägga i dokument sin uppfattning om I & R.

Tiden för underskriftsinsamling är sex månader. (1,5% av de röstberättigade i senaste presidentvalet eller ungefär 280 000 namn). Efter att fristen löpt ut, har förordarna dock möjlighet att korrigera falska underskrifter och vid behov fortsätta insamlandet.

Den nya lagen definierar också nyckelregler för kampanjerna före den avgörande omröstningen, som insyn i finansieringen, möjligheten för elektronisk namninsamling, genomförandebestämmelser och rättshjälp.

Enligt den nya regeln är en av medborgarna initierad folkomröstning bindande, om minst 25% av väljarna röstar för ett förslag. En väsentlig förbättring från tidigare 50%.

Perfekt är inte den nya lagen; ekonomifrågor är undantagna och det finns fortfarande möjlighet att föreslå icke-rättsliga strategier och grundlagar.

Samhället är i ”inlärningsläge”

Ett flertal enskilda personer – från NGOer, tankesmedjor och politiska partier har redan startat över ett dussin initiativ och folkomröstningar på nationell nivå.

”Vi har kämpat så länge för denna nya lag och alltså vill vi använda den genast”, säger Ya-Ting Yang, initiativförespråkare från New Power Party.

Detta parti utgick från solrosrörelsen hos stundenterna (en demokratikampanj gällande det planerade ”avtalet om ekonomiskt samarbete och handel” med Kina 2014) och vann 2016 för första gången fem mandat i Parlamentet.

Nu försöker New Power Party använda den nya direktdemokratilagen såväl pragmatiskt som strategiskt; ”V i har startat ett medborgarinitiativ för minimilön och försöker komma på hur vi ska kunna använda den för ett författningskonvent”, säger Ya-Ting Yang.

Då redan ytterligare försök gjorts att föreslå initiativ för minimilön (och därmed ändring i arbetslagarna), kommer nu ledande förordare att träffas för att om möjligt enas om ett gemensamt initiativ för det taiwanesiska folket. Efter årtionden av konfrontativ politik dominerar nu försonligare tonfall i öriket.

Ytterligare ämnen för planerade medborgarinitiativ är lagstifta om enkönade äktenskap, kärnenergins framtid, övergångslagarna (efter militärregimen) och födoämnessäkerhet.

”Vi är verkligt glad att vi kan koncentrera os på att diskutera och vara med och besluta om viktiga ämnen, efter det att vi i åratal bara kunnat välja mellan två politiska mainstream-läger”, säger Tsung-Li Yang, ledare för en stadsutvecklingsorganisation i Taichung.

Borgmästaren i hans stad, Chia-Lung Lin har förklarat att han vill göra Taichung till ett viktigt centrum för stödet till demokratin i Taiwan och Asien. Därtill hör att Taichung kommande år är med och organiserar nästa ”Global Forum on Modern Direct Democracy”. Denna årliga höjdpunkt för den världsomspännande demokratirörelsen äger rum i Taiwan 2 – 5 oktober 2019.

Härnäst kommer dock de intresserades blickar att riktas mot den västpacifiska östaten redan i slutet av november; den 24 november väljs inte bara borgmästare i de stora städerna, utan förmodligen blir det upp till tio nationella sakfrågor som omröstas. Taiwan tar direktdemokratin på allvar, medan många grannstater i ostasien ännu måste brottas med reaktionära självhärskare.

Bruno Kaufmann (Global demokratikorrespondent för public-service schweizisk radio)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.