Etikettarkiv: e-demokrati

Rapport från Global Forum on Modern Direct Democracy - November 18, 2016

Hur direktdemokrati gör den representativa demokratin mer representativ.

Rapport från Global Forum on Modern Direct Democracy – November 18, 2016

Det finns många nya möjligheter för att göra det representativa mer representativ – med verktyg för direkt demokrati. Detta var huvudbudskapet i en serie av paneler och workshops under första dagen av 2016 globala forumet på Moderna direktdemokrati, sammanfattar Suresh Nautiyal.

Samtalet i en av de viktigaste sessionern på andra dagen av Global Forum on Modern Direct Democracy (GFMDD) här i Spanien San Sebastian, som också är är Europas kulturhuvudstad i år. Man drog slutsatsen att den representativa demokratin och direkt demokrati är tvillingar och att deras samexistens för varandras tillväxt och utveckling är avgörande i alla
moderna samhällen.

På dagens session var det båda samsyn och olika variationer på temat direkt demokrati. Öppningssession leddes av Joe Mathews, ordförande GFMDD och följande session med temat ”direktdemokrati som en mänsklig rättighet”, leddes av Ms Dunike Agirrezabalaga, en framstående demokratiaktivist i San Sebastian.

Diskussions panel bestod av flera framstående talare. Bl.a borgmästarna från flera europeiska städer, och andra städer i världen till politiska- och direktdemokrati aktivister från USA, Kanada, Österrike, Frankrike, Sverige, Tyskland, Schweiz, Sydkorea, Taiwan och Chile. Tyngdpunkten i diskussionen var hur representativ demokrati och direkt demokrati skulle kunna komplettera varandra och förhållandet mellan de två?

Vad vi menar med när vi säger direktdemokrati och vilka är dess styrka och svagheter? Och frågan om demokrati måste demokratiseras ytterligare ,och om det i så fall är process som ska pågå klösande, eller om det är en fråga som bör ha ett fast och mätbart mål? Dessa frågor var i fokus under diskussionerna. Styrkan och svagheter i direkt demokrati på lokal nivå diskuterades också, och borgmästare från flera städer delade berättelser om demokrati med människor från olika delar av världen.

Läs fortsättningen på People 2 Power >

klein_bk_vk

 

 

 

Global Forum on Modern Direct Democracy

LIVE-sändning från Global Forum on Modern Direct Democracy

Se LIVE-sändning från Global Forum on Modern Direct Democracy
Donostia / San Sebastián (Spanien) 16-19 November.
200 representanter från mer än 30 länder kommer delta i det fyra dagar långa evenemanget

Tre huvudteman

  1. Städer som drivkraft för lokal demokrati
  2. Mediernas roll i direktdemokrati
  3. Brexit folkomröstning och utmaningarna för direktdemokrati .

Följ eventet:

Seoul Democracy City! Input by Mayor Park Won-Soon

This contribution to the 2016 Global Forum by the Seoul Mayor offers a fascinating insight into the making of a Democracy City of more than 10 million people. It’s part of a global effort to revitalize people power from the local level.

Demokratidagen-2016-5

Sammanställning av Demokratidagen 2016

Mot en starkare demokrati – mer digitalisering och mer direkt demokrati

15 september i Europahuset samlades experter, forskare, journalister, tjänstemän och demokratiutvecklare från Sverige och andra länder.
Temat var ”mot en starkare demokrati”, och syftet var att skapa debatt och ge perspektiv på demokratifrågan.

Det var en spännande och givande dag. 120 deltagare och full aktivitet. På eftermiddagens workshop formulerades en rad demokratipolitiska reformförslag som nu har skickats till Kultur och- Demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

”Deltagande demokrati” är ett nytt politikområde som har kommit lite i skymundan. Men det händer mycket en del på området och märks att demokratifrågan börjar tas på allvar. Mycket är på gång den närmsta tiden, och det verkar som om de flesta är överens om att det går mot mer digitalt och mera direkt demokrati.

Närmsta året kommer partierna att diskutera Demokratiutredningens förslag om bl.a folkmotion, demokratiportal, med mera. Därför är det är viktigt att vi håller debatten levande i fortsättningen. Deltagande demokrati som politiskt ämne behöver lyftas fram så att det blir allmänna känt för alla. Att vara engagerad i samhällsfrågor kan få en ny dimension med de nya demokratiska verktygen.

Arrangörer var EU-kommissions representation i Sverige, Demokratiskolan, Schweiziska Ambassaden i Stockholm och IDEA.

Kort sammanfattning

Här följer en kort sammanställning av dagen. Det är bara mina personliga anteckningar så  komplettera och rätta mig gärna. Maila dina synpunkter till info@demokratiskolan.se

Här kan man se videos på alla tre delar 

Program för Demokratidagen 2016

Gilla Demokratiskolans Facebooksida

Förmiddagen var indelad i tre delar. Den första handlade om ”Internationella utmaningar för den deltagande demokratin”. Den andra handlade om ”Aktivt medborgarskap i Europa – utopi eller verklighet?”, och det tredje handlade om ”Deltagande demokrati i Sverige – Låt flera forma framtiden” 

Workshop – Hur ska vi förbättra demokratin

Demokratidagen-2016-3

Deltagarna jobbar med förslag på hur man kan förbättra demokrati

Eftermiddagen ägnades åt en workshop kallad ”World Cafe´” där alla deltagare medverkade. Målet var att diskutera fram konkreta förslag för att stärka den deltagande demokratin. Alla förslag las ut för omröstning och de tio bästa förslagen sammanställdes och kommer överlämnas till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Tio-i-topp förslagen på demokratiförbättringar

DEL 1

”Internationella utmaningar för den deltagande-
demokratin”

Demokratidagen-2016-6

Huvudtalare var Yves Leterme, Secretary General, International IDEA.
Panelen bestod av : Lawen Redar, Member of the Swedish Parliament (S), Lena Ag, Secretary General, Kvinna till Kvinna, Keboitse Machangana, Director Global Programs, International IDEA, Ludvig Beckman, Deputy Head of the Department of Political Science, Stockholm University. Moderator var: Annette M. Fath-Lihic, Senior Programme Manager Electoral Processes, International IDEA

Yves Leterme, Secretary General, International IDEAPanel:Pratade om att utsikterna för deltagande demokrati ser bra ut och att social media har en viktig roll i detta. Det är en snabb utveckling som kommer ändra det politiska arenan. Dels kan medborgarna resa egna frågor, och de kan dessutom följa politikerna i detalj: Det ger politikerna möjlighet att skapa egna agendor och kommunicera direkt med sina väljare och skapa ett personligt följe av väljare som delar åsikterna. Politiken blir närmare. Men det finns också risk för desinformation och att det missbrukas av krafter som vill skapa opinion i till deras favör.

Lawen Redar, Member of the Swedish Parliament (S),
Talade om att demokrati är det ger ett arv och att det är ett stort problem med resignation och proteströster. Det beror på brist av makt. Folk känner inte att de kan påverka sina liv, sina pengar, och de upplever ojämlikhet i samhället. Politiken täcker mindre och mindre områden.Deltagande demokrati som i Schweiz minskar risken för extremism.
Vi måste ge folket verktygen så att de kan delta bättre.

Ludvig Beckman, Deputy Head of the Department of Political Science, Stockholm University. Ludvig talar om tre reflektioner på referendums (rådgivande folkomröstningar)
1 – I Sverige är det få folkomröstningar, i Schweiz är det ca 600 per år, i USA ca 5000 per år.Det är inte säkert att referendum är lösningen. Referendum ökar dock alltid demokrati
2 – Det finns olika fundamentala referendums. Dels de som är initierade av politikerna, och dels de som är initierade av medborgarna, sk folkinitiativ. Men i Sverige har vi mest har mest folkomröstningar som är initierade av regeringen. Det brukar vara problem.
Han gav exempel där Napoleon och Hitler, också använde referendum. Sedan pratade han om hur värdesätter vi demokrati generellt och sa att det finns tre sätt att värdesätta:
1 – Att verkställa folkets vilja. Om det är den främsta anledningen så är referendums en bra metod.
2 – Demokrati ger stabilitet både ekonomiskt, militärt och socialt.
3 – Demokrati manifesterar politisk rättvisa. Distribuerar politisk makt jämlikt

Lena Ag, Secretary, General, Kvinna till Kvinna,
Talade om problem med demokratin: kvinnor ofta blir offer för smutskastningskampanjer. och uteslutna från beslutsprocesser.
Ett annat problem för demokratin är att det skapats 90 nya lagar på grund av terroristsituationen, problemet är att dessa lagar också inskränker civilsamhällets organisationer.(NGOs). En positiv sak för demokratin är att i Afrika har det utvecklats organisationer som stärker kvinnors rätt och position. Ett bra exempel på det är Liberia Women’s situation room, som har blivit en succé som har adopterats av flera afrikanska länder. Det stärker demokratiska processen.

Keboitse Machangana, Director Global Programs, International IDEA.
Pratade om att sociala media är en viktig plattform för demokrati. Får de som är exkluderade i byarna i Afrika är det viktigt att de ska kunna uttrycka sig. Och sociala media är ett bra verktyg för dessa människor att nå ut med sina åsikter och bli hörda.

Frågor till panelen:

Hur kan man få fler att delta?
Ludvig: Frågan är inte om det är odemokratiskt utan hur vårt koncept av demokrati fungerar. Vi har ett liberalt ideal och den normativa värdegrunden krockar med demokratirösten. T.ex så röstade inte grekerna i Athen bara om bra saker. De röstade t.ex om vilka de skulle mörda
Lena Ag: Det är för få kvinnor i parlamenten. Varför? Två anledningen: 1 – kvoteringar. Det fungerar. Det är ett sätt at få in fler kvinnor. 2 – En aktiv feministrörelse är det mest effektiva för att få genom den agendan. Människor måste organisera sig för förändring.
Keboitse Machangana: Alla frågor är politiska. Man kan inte separera frågor från varandra.
De har skapat ”Kvinnors manifest”. Det är ett koncept som fungerat bra. Det har ökat deltagande för kvinnor i politiken i Afrika.

DEL 2
”Aktivt medborgarskap i Europa – utopi eller verklighet?”

Demokratidagen-2016-2

Huvudtalare var Maria Strömvik (tbc), docent vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund och regeringens utredare ”EU på hemmaplan” (SOU 2016:10)

Panel: Eva Sjögren, direktör, Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS),
Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige,
Erik Windmar, ämnesråd Statsrådsberedningens EU-enhet.
Moderator: Johan Wullt, kommunikationschef, EU-kommissionens representation i Sverige.
”Kunskapsnivån om EU som demokratiarena är allt annat än godkänt”, förklarade Maria Strömvik, docent i Statsvetenskap i Lund regeringens utredare ”EU på hemmaplan”, och specificerade: ”Endast en av tre lärare i statsvetenskap vet vilka lagstiftande institutioner det finns i EU”.

Maria Strömvik: ”Ökat avstånd mellan väljarna och EU och kunskapsnivån om EU är underkänd”
Hon fortsätter: Aktivt medborgarskap i EU är mycket viktigt. Dagen efter Brexit så var den mest googlande fråganr ”vad är eu?”Det visar att behovet av kunskap är oerhört viktigt. Folk vet inte riktigt vad EU egentligen är.Det behövs också en kombination av ett kontinuerligt och välorganiserat offentligt samtal om Europeisks Unionen. Det saknas idag. Men det ska inte bara handla om EU på ”EU nivå”, utan det måste vara på lokal nivå. ”Vad innebär EU för mig som medborgare”. Det finns inte ett europeiskt folk säger statsvetarna, så vi kan inte ha ett samtal.

Men det finns exempel att samla likasinnade kring frågor på lokal, nationell och europeiskt nivå. Så var inte bara pessimistiska. Vi ska inte bara vara helt negativa.
Den som vill vara aktiva – de försöker ofta att vara aktiva, och det finns möjligheter inom EU om man verkligen vill. Vi gjorde ett experiment  med elever .OM man letar information så hittar man information. ”De som söker kommer finna”. Men problemet är att det inte finns offentliga samtal.
Svensk media är dåliga på att rapportera om EU. Det är kriserna som gäller ger fler klick, inget om löpande arbetet som sker hela tiden. Media fokuserar på lönsamhet mer än samhällsnytta.

Men det är kunskapsbrist om EU. Hälften av lokalpolitikerna säger att de kan så lite om eu att de inte kan prata om det. Endast en av tre lärare i statsvetenskap vet vilka lagstiftande institutioner det finns i EU. Det blir ett moment 22 problem.
Dessutom tar lärarna på gymnasier tar upp sånt de ser i media som på lektioner om samhällskunskap.

Ökat avstånd mellan väljarna och EU

Panelen kommenterar:
Alla instämmer att kunskapsnivån är låg. Vad ska man göra åt det?
Katarina Areskoug Mascarenhas: Man inhämtar inte information om man inte har någon användning av dem. 2/3 av alla beslut i kommuner är påverkade och hänger ihop med EU direktiv. Därför är lokala samtal mycket viktigt. Kommissionen i Sverige jobbar med nyhetsbrev och seminarier.

Eva Sjögren: Bra med åtgärder, men det måste vara lätt att hitta information i Sverige. Det är lättare i  Bryssel än i Sverige, pga att det finns mycket vetenskapsdriven rapportering av EU där.

Johan Wullt: Det politiska samtalet – är det för lite politisk debatt inom EU?
De samtal som sker är ofta de som är drivna av omvärldsfaktorer, sånt som toppar nyheterna, som vi talade om tidigare. Ett problem är många frågor är sammanvävda, tex kan ett EU-direktiv också ha nationellt handlingsutrymme. Det är svårt att bena ut frågor så de blir enkla.

Katarina AreskougSenaste året har dominerats av flyktingfrågan och Brexit. Svårt med intresse. Om man är ute i tid kan man engagera intressegrupper. Exrtrerna intressenter i civilsamhället kommer in för sent. Redan när kommissionen förbereder beslut bör man lägga ut info.

Erik Windmar: Eu gör många bra saker också, och det borde komma fram. Inte bara Brexit och problem.Stor skuta att vända. Men det pågår mycket aktivitet i regeringskansliet.

Moderatorn Johan Wullt:
Det borde finnas konkreta medlen för direktdemokrati. Folkomröstningen i Holland. Det får konsekvenser när man bryter ut en liten fråga ur ett större sammanhang. Ett annat problem är att en liten klick får mycket att säga till om det är lågt valdeltagande i en folkomröstning.

Eva Sjögren svarar: Det finns en anledning att vi har representativ demokrati, men det behövs utvecklas så att fler kan delta aktivt och samspela med de valda politikerna.

Katarina Areskoug MascarenhasKomplexa frågor är svåra att folkomrösta om. Tex att det tar flera år att skapa lagstiftning men en enda dag att rasera det på grund av att folk är allmänt missnöjda, och egentligen inte röstar på själva frågan utan reagerar mot de som styr när de får en chans. Har man sällan folkomröstning gör att folk svarar på en annan fråga. De svar ofta nej vad det än gäller.

Eva Sjögren: Problemen med folkomröstningar är att politiker inte pratar om dem i valrörelsen.
Erik Windmar: Det handlar mycket om kompromisser. Svårt att folkomrösta om det.
Eva Sjögren: Under min studie träffade jag en del kommuner som sa att de lyckats påverka beslut i EU. De var stolta över detta. Jag frågade hur de kommunicerade det med väljarna. De svara de att det inte gör gjort det pga att folk inte förstår, folk gillar inte EU och det kan ge mig dåliga odds i nästa val om jag är en ”sån som pratar om EU”. Det är ett stort problem och vi är tillbaka på at det behövs mer samtal om hur EU påverkar på lokal nivå. Ett konkret exempel är frågan om kollektivavtal och offentligt upphandling. Det finns inga EU direktiv som styr detta. Är det viktigt att företagen har kollektivavtal för att få lämna anbud? Varför blir inte det en valfråga i kommunalvalen? Ingen ifrågasätter. Problemet är att poltikarna inte känner till reglerna. Politikerna har tolkningsutrymme men vet inte om det. Det är anmärkningsvärt.

Moderatorn Johan Wullt:  Vi (EU-kommissionens representation i Sverige) jobbar med att bryta ner EU frågor till lokalpolitik så det blir begripligt, tex vad innebär ett beslutet för busschaufförerna etc, etc

Publikfrågor:
Har massmedias ekonomiska problem (tidningsdöden) inverkat på bevakningen av EU frågor?
Panelen: ja. det är ett problem.

DEL 3
”Deltagande demokrati i Sverige. Låt flera forma framtiden”

Demokratidagen-2016-5

Huvudtalare: Olle Wästberg regeringens utredare för ”Låt fler forma framtiden!” (SOU 2016:5)
Panel: Lena Langlet, demokratisamordnare, Sveriges kommuner och landsting, Niklas Nordström, kommunstyrelsens vice ordförande Luleå (S), Felix König, politiskt sakkunnig hos kultur- och demokratiminister Alice Bah KunkeMaria Graner, generalsekreterare, Folkbildningsrådet.

Huvudtalare var Olle Wästberg, som leder den stora svenska demokratiutredningen ”Låt flera forma framtiden”
Demokrati ska gälla lika för alla men segregationen visar demokratiklyfta. Valdeltagandet skiljer i Stockholm  på 55% mellan Tensta och Bromma. Unga utlandsfödda unga gör mindre för att påverka politisk beslut. De gör inget för at de inte blir lyssnade till.
Bara 20% av svenskarna anser att de har möjlighet  att påverka politiken mellan valen.

Tendensen i samhället är att folk blir med i parti om någon ber om det. Granne, arbetskollega och liknande. Det är viktiga att det finns organisationer och satsning i de områden som har lågt valdeltagande.

Partierna tänker ofta att de ska engagera de som är mest benägna tt gå med. Men det blir en ond spiral om de bara plockar ”lågt hängande frukt”. Det måste satsa på att få med alla.
Det finns många problem med demokratin i Sverige. Till exempel är det långt mellan valen, fyra år.
Partierna förlorat i miljon medlemmar sedan 80-talet. Bara 100.000 personer som är medlemmar  i partier. Man ser också att dessa personer är likadana. Förut var de mer karaktäristiska.
Alla partier suger upp partistödet centralt. Demokratiutredningen föreslår översyn av partibidragen.
Ett annat problem är at vi har en situation med kraftig polarisering. Hur ska folk kunna känna att att de blir lyssnade på utan at behöva vända sig till extremism och populism som Donald Trump?

Några exempel på pragmatiska förlag från Demokratiutredningen för att stärka demokratin i Sverige:

  • Ett problem är att 90% av fullmäktigeledamöter anser att de inte har något att säga till om. Vilket leder till att allt fler vill hoppa av. Det är viktiga för demokratin att ha många aktiva fritidspolitiker i kommunerna
    Demokratiutredningen vill därför stärka kommunfullmäktiges ställning.
  • Ett centralt förslag är den så kallade ”Folkmotionen”
    Det går ut på att skapa en demokratiportal på internet där alla ska kunna lämna medborgarförslag på nationell nivå, dvs till riksdagsnivå. Om en 1% av folket stödjer ett förslag så kommer förslaget att väckas spm en motion i riksdagen.
    Det har vi plankat rakt av från Finland, där man har ett sånt systen sedan länge. Det char bland annat gjort att Finland fick samkörande äktenskap som började som folkmotion
  • Demokratiutredningen vill ha rådgivande folkomröstningar i kommunerna som det är nu (Folkinitiativ), men föreslår att folk ska kunna samla in namnunderskrifter elektroniskt på internet.Det gör att man skulle slippa massa problem med insamlingen av namn.
  • Demokratiutredningen vill ha e-omröstningar.
  • Demokratiutredningen vill ha försök med 16 års rösträtt i utvalda kommuner. Finns idag i många länder. Bra erfarenheter från Norge. Det lett till mer kunskap om politiken.
  • Förbättringar för dialoginstitut, som tex ungdomsråd, råd för funktionshindrade, etc.

Panelen:
Niklas Nordström – Luleå (S)Tycker nätet inbjuder till bra möjligheter. Har lyckats göra bra diloger i Luleå. Vi har skapat något vi kallar De kallar det ”utvecklingsplan” som har blivit ett mellansteg mellan översiktsplan och detaljplan. Dvs ett steg där medborgarna är med och utvecklar grundidén från översiktsplanen så att det blir den slutliga detaljplanen. Något som funkar mycket bra.

Jag är dock kristik mot förslaget med folkomröstningarna. Det blir problem om man kan gå snabbt in och ut i frågor. Jag tror det det är viktigt att skapa engagemang för at gå med i politiska partier. Hur får man en koppling så att få det blir attraktivt att gå med i partierna?
Om man folkomröstar sönder, så kommer det inte att vara attraktiv att var med och ta ansvar för helheten genom. Ingen får ansvar och det minskar intresset för partipolitiken
Unga som vill engagera sig sitter bara och tar emot folkets korta protestfrågor.

Anders Nord – SKL: I vårt remissvar är SKL lite kritisk mot vissa förslag. Vårt uppdrag är att utveckla dialoger för våra medlemmar som är kommunerna. Det kan göras på flera nivåer, tex genom sk medborgarbudget.
Folkinitiativ (kommunala folkomröstningar initierade av medborgarna) är ett annat verktyg som blivit ett protestverktyg. Ofta beror det på att folket har kommit in för sent i beslutsprocessen. Man upplever att man bara kan påverka ”fägen på huset” men själva beslutet om att bygga huset är redan taget. Politikerna måste lära sig att säga att ”hej medborgare – vi är genuint intresserade av er och vad ni tycker”

Maria Graner – Folkbildningsrådet: Hur ser ni inom folkbildningen på detta med deltagande demokrati? Vi diskuterar rollen om att stärka och utveckla demokratin. Vi jobbar med frågor som: Hur funkar det? Hur följer vi uppe det? Det ger mycket hopp? Mkt vilja. Vi ser när vi är på plats ute i studieförbundens verksamhet att många vill vara med och påverka och att många vill ha verktyg för detta. Olle Wästberg inflikar att studieförbunden har många lokaler som kan användas för ändamålet, men att folkbildningen kan göra mer.
Maria Graner: Vi har inte idag någon generell lösning för deltagande demokrati, men vi kommer jobs på det. Folkbildningen är decentraliserad i sin struktur så mycket ligger där ute bland förbunden. Svårt att rulla ut centralt.

Moderator Bruno Kaufmann: Hur jobbar ni med alla förslagsöm kommer in?
Felix König: Det som nu tar vid med Demokratiutredningens förslag är en diskussion mellan partierna. Hur skapar vi balansen mellan partiernas vilja och deltagande demokrati? Miljöpartiet är positiva, men alla partier behöver säga sitt.

Olle Wästberg: Det är bra att kunna formalia för att kunna driva föreningar, men det det handlar om att hitta nya former för engagemang i dagens moderna samhälle. Det finns ett samband mellan vad folk gör på nätet och IRL. Ungdomar startade tex namninsamlingar på grund av att det började med en facebookgrupp. Det är viktigt att stat och kommuner börjar använde dessa verktyg.
Det är viktigt att komma ut till medborgarna och få igång ett engagemang tidigt i processerna, innan besluten fattas.

Det är viktigt att staten undviker grus i maskineriet med namninsamlingar till kommunala folkomröstningar. Skapar misstroende mot politikerna när det blir byråkratiska problem. Det kan invikas genom att använda internet för det ändamålet.

Anders Nord – SKL:  Vi måste ha en nationell digital identitet. Annars kommer det inte fungera.Felix König: Demokratin är inte färdig, den måste utvecklad i takt med samhället.

Länk till Demokratiutredningens hemsida
Se hela samtalen på video.
Rätta gärna om vi citerat fel: info@demokratiskolan.se

Deltagarna på Demokratidagen 2016

Demokratiskolans kommentar:

Nyckelorden är dialog och information
Det har varit en konstruktiv och aktiv diskussion på Demokratidagen. Det märks artfrågan om deltagande demokrati börjar få fotfäste i politiken. Det är också tydligt att det finns problem at lösa och att det inte påkommer bara lätt. Dels finns praktiska problem med att få ut kunskap och skapa engagemang, men det finns också ideologiska skiljaktigheten.

Okunskapen om den politiska processen bäddar för desinformation och ökar lobbyismens inflytande.
Välorganiserade grupper med resurser får oproportionerlig stort inflytande över politiker och opinion och kan ganska lätt ”äga en fråga”. Det är ett klimat som gör det enkelt att plantera in värderingar och skapa opinion gynnar dem. Mer deltagande demokrati gör det svårare för egenintressen att sätta politiska agendor.

Demokratiskolan vill att det satsas mer på så kallad ”open data”
Myndighetens information bör  göras tillgänglig för alla medborgare via internet. Det kan vara en del av lösningen. Här har folkbildningsrörelsen en viktig roll att spela. Det behövs sätt som gör att folk kan lära sig att använda den informationen.Mer om det kommer i Demokratiskolans förslag längre fram i höst

Demokrativerktyg kan lätt bli blivit protestverktyg istället för för utvecklingsverktyg.
Ett allvarligt problem är att demokrativerktygen som finns sedan några år tillbaka, ofta har skapat mer splittring mellan politiker och invånare än samförstånd sög samarbete
Ett tydliga exempel på det är ”Lagen om det förstärkta folkinitiativet”. Det är en lag som sedan 2011 ger alla rätt att starta en folkomröstning i sin kommunerna om man samlar in 10% av invånarnas namnunderskrifter. Det har startats över 100 folkinitiativ, men ytterst få har landat i att invånarna fått som de velat. De flesta fall har varit sådana frågor som politikerna redan tagit beslut om och som folket vill upphäva. Tex skolnedläggningar.
Ett problem är att detta ligger till grund för hur

Aktuella projekt inom Demokratiskolan
1- www.medborgarpanelen.se (under konstruktion) är en tjänst för att skapa mer representativa och relevanta medborgardialoger. Tänket är att det ska vara möjligt att skapa dialoger som initierade av medborgarna själva, men som ändå uppfyller kommunernas krav på dialoger.
De flesta dialoger som görs idag är på initiativ av politikerna i kommunerna. Fördelar med medborgarpanten är att den är tänkt att förenkla dialogprocessen. I och med att alla som är med i panelen är sorterade efter demokratiska och sociografiska segmenteringsvariabler blir det lättare att få en dialogpanel som är representativ. Genom medborgarpanelen ska man kunna sortera deltagare efter hur pass berörda de är av specifika frågor som är aktuella fr dialog

2 – www.folkremissen.se (under konstruktion). Ett projekt som ska ta tillvara på den demokratiska rättigheten för alla att svara på statens remissförfrågningar. Verktyget är tänkt att samla in och strukturera åsikter från föreningar, intresseorganisationer och privatpersoner. Detta lämnas sedan in som remissvar från folket.

3 – Demokraticentrum. Demokratiskolan jobbar för att skapa ett koncept för möten i Biblioteken där politiker, föreningar och medborgarna regelbundet kan föra en aktiv dialog.

4 – Ett sammanhållet koncept för studiecirklar. Folkbildningen och studieförbunden har en buktig roll i den nya deltagande demokratin. De har också som främsta uppdrag att främja demokratins utveckling. Studieförbunden har även goda praktiska möjligheter att skapa en infrastruktur aktiv deltagande demokrati.

 

Demokratidagen 2016

Välkommen till Demokratidagen 2016

Demokrati – temadag om möjligheterna, begränsningarna och framtidsperspektiven för det deltagande folkstyret och det aktiva medborgskapet i kommuner, landsting, Sverige, Europa och världen.

Hur kan vi åstadkomma ett mera aktivt och ansvarstagande medborgarskap? Välkomna att vara med och ta fram svar under detta heldagsseminarium på Europahuset i Stockholm. Målet är att ta fram förslag som möter dagens utmaningar och bidrar till en mera deltagande demokrati.

Med inlägg och tankar från ledande politiker, forskare och representanter för det civila samhället som inspiration kommer vi att samtala om starkare länkar och kontaktytor mellan individer och institutioner, både lokalt, regionalt, nationellt och transnationellt.

Temadagen fokuserar på att höja förståelsen och kunskapen kring ett lite undanskymt politikområde, demokratipolitiken. Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och civilsamhälle. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver.

Under förmiddagen blir det tre delseminarier, som vart och ett tar upp en politisk arena. Den globala, den europeiska och sedan Sverige med staten, landstingen och kommunerna. Eftermiddagen ägnas åt arbetsgrupper, där morgonens förslag diskuteras och en avslutande omröstning kommer att äga rum kring de prioriterade åtgärderna.

Temadagen länkas till två stora demokratiutredningar som presenterades under våren: Låt fler forma framtiden (SOU2016: 5) och EU på hemmaplan (SOU2016: 10). I båda fallen väntas nu en proposition från regeringen kring konkreta reformer för att stärka upp den deltagande demokratin.

Demokratikonferensen är ett samarbete mellan EU-kommissionens representation i Sverige, International IDEA, Schweiziska Ambassaden och Demokratiskolan vid Studiefrämjandet.

Program

Från kl. 8.00 – Registrering

Kl. 8.30 – Introduction and welcoming words by co-organisers

Katarina Areskoug Mascarenhas, Head of the European Commission Representation in Sweden, Bruno Kaufmann, moderator, Thomas Larsson, project manager, Demokratiskolan and Christian Schoenenberger, Ambassador of Switzerland to Sweden.

9.00 – From local to global: International challenges of participatory democracy (eng)

Keynote speaker: Yves Leterme, Secretary General, International IDEAPanel: Lawen Redar, Member of the Swedish Parliament (S), Lena Ag, Secretary General, Kvinna till Kvinna, Keboitse Machangana, Director Global Programs, International IDEA, Ludvig Beckman, Deputy Head of the Department of Political Science, Stockholm University.

Moderator: Annette M. Fath-Lihic, Senior Programme Manager Electoral Processes, International IDEA

Kl. 10.00 – Paus

Kl. 10.15 – Aktivt medborgarskap i Europa – utopi eller verklighet?

Huvudtalare: Maria Strömvik (tbc), docent vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund och regeringens utredare ”EU på hemmaplan” (SOU 2016:10)

Panel: Eva Sjögren, direktör, Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), Birgitta Ohlsson tidigare Europa- och demokratiminister, riksdagsledamot (L), Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, Erik Windmar, ämnesråd Statsrådsberedningens EU-enhet.

Moderator: Johan Wullt, kommunikationschef, EU-kommissionens representation i Sverige.

Kl. 11.15 – Paus

Kl. 11.30 – Deltagande demokrati i Sverige. Låt flera forma framtiden.

Huvudtalare: Olle Wästberg regeringens utredare för ”Låt fler forma framtiden!” (SOU 2016:5)

Panel: Lena Langlet, demokratisamordnare, Sveriges kommuner och landsting, Niklas Nordström, kommunstyrelsens vice ordförande Luleå (S), Felix König, politiskt sakkunnig hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunke, Maria Graner, generalsekreterare, Folkbildningsrådet.

Moderator: Bruno Kaufmann.

Kl. 12.30 – Lunch

Kl. 13.30 – World café: Mot en starkare demokrati i Sverige, Europa och världen.

Gruppdiskussioner om de mest angelägna reformförslagen. Under tre avsnitt om 30 minuter vardera diskuteras de olika demokratiarenorna -lokalt, regionalt, nationellt och transnationellt.

Kl. 15.10 – Paus

Kl. 15.30 – Presentation och sammanfattning av eftermiddagens gruppdiskussioner

De tio främsta reformförslagen sammanställs, publiceras på medarrangörernas webbsidor och lämnas över till demokratiminister Alice Bah Kunhke.

Demokratikonferensen samarrangeras av EU-kommissionens representation i SverigeInternational IDEA, Schweiziska Ambassaden i Sverige och Demokratiskolan vid Studiefrämjandet.

Datum: torsdag 15 september
Tid: kl. 08.30 – 16.00  (registrering och kaffe från kl. 08.00).
Plats: Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm
Anmälanhttp://bit.ly/28MM8nL senast fredag 9 september.
Avgiftsfritt. Fika ingår.
Konferensen kommer att hållas delvis på engelska.

Välkommen!

Kurs i föreningskunskap

Gratis kurs i hur man driver en förening.

Föreningen är ett av demokratins viktigaste verktyg. Nu kan du som medlem i Demokratiskolan gå en gratis kurs i föreningskunskap. Det är ett samarbete mellan Demokratiskolan och Studiefrämjandet.

Det är en grundläggande utbildning i föreningskunskap. Vi går tillsammans igenom föreningens grunder, stadgans betydelse, årsmötet, styrelsemötena, hur man skriver protokoll, vilken funktion de olika styrelsemedlemmarna har och föreningsspråket.

Kursinnehåll i korta drag:

  • Årsmötets funktion, rättigheter och skyldigheter
  • Styrelsens beslutskompetens och beslutens giltighet
  • Beslut, avtal och lag – vad gäller?
  • Styrelsens juridiska ansvar för fattade beslut

Tid: 5 april + 12 april, 18.00-21.00
Plats: Brygghuset, Norrtullsgatan 12 N, Stockholm
Ledare: Annika Hamilton
Anmälan senast 21/3. Anmälan är bindande.
Kursavgift
Kostnadsfritt för våra medlems- och samarbetsorganisationer. Övriga 1.500 kr/person
ANMÄL DIG HÄR

Är du inte medlem i Demokratiskolan kan du bli det här.
Det är kostnadsfritt och går på 30 sekunder.

Demokratiutredningen

Kort sammanfattning av Demokratiutredningen

Demokratiutredningens slutbetänkande.
Seminarium i ABF Huset 18 januari 2016:

Idag lämnar Demokratiutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Den innehåller en rad förslag för att förbättra demokratin i Sverige. Grundtanken är att folk ska kunna påverka politiken även mellan valen. Det nuvarande systemet fungerar ganska dåligt enligt bl.a Olle Wästberg som är ordförande för utredningen

Demokratiutredningen. Det låter som ytterligare en tråkig statlig utredning för att politikerna ska kunna skaffa sig i alibi i demokratifrågan. Med faktumet är att 2014 års Demokratiutredning – som avslutas idag – faktiskt har en hel del ganska vågade förslag och dessutom riktar skarp kritik mot Sveriges demokratiska system. Det här den utredningen handlar inte om hur konstitutionen ska fungera utan har fullt fokus på folket inflytande mellan valen. Det kallar det för ”mellanvalsdemokrati”.

Läs mer

Demokratiskolan

Så vill Demokratiutredningen förbättra demokatin

Demokratiutredningens slutbetänkande.
Seminarium i ABF Huset 18 januari 2016:

Idag lämnar Demokratiutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Den innehåller en rad förslag för att förbättra demokratin i Sverige. Grundtanken är att folk ska kunna påverka politiken även mellan valen. Det nuvarande systemet fungerar ganska dåligt enligt bl.a Olle Wästberg som är ordförande för utredningen

Demokratiutredningen. Det låter som ytterligare en tråkig statlig utredning för att politikerna ska kunna skaffa sig i alibi i demokratifrågan. Med faktumet är att 2014 års Demokratiutredning – som avslutas idag – faktiskt har en hel del ganska vågade förslag och dessutom riktar skarp kritik mot Sveriges demokratiska system. Det här den utredningen handlar inte om hur konstitutionen ska fungera utan har fullt fokus på folket inflytande mellan valen. Det kallar det för ”mellanvalsdemokrati”.

Läs mer

Valsta bibliotek får nya lokaler – ”Ett totalt nytt koncept”.

Projektledare. Monica Dahlgren var tidigare bibliotekchef i Sigtuna kommun. Hon går i pension efter att biblioteksprojektet avslutats. <br /><div class="byline italic">Bild: Jeanina Santiago</div>

På lördag invigs nya Valsta bibliotek – ”Ett totalt nytt koncept”.

Det nya konceptet är att biblioteket, stadsdelsutvecklingsinitiativet Valstasatsningen och ett medborgarkontor, som kommer att börja i en mindre skala, ska inrymmas i samma lokal i centrumbyggnaden. Valstaskolan kommer även fortsättningsvis att nyttja det som sitt skolbibliotek. Verksamheterna kommer att ta upp 650 kvadratmeter.

– Vad vi är ute efter är direktdemokrati. Det ska vara möjligt att komma till biblioteket och ta reda på saker och ting, säger Monica Dahlgren.

Läs mer