Från A till Ö

Aktier i samma bolag kan ha olika röststyrka, där A-aktier väger tyngre än B-aktier. Det gör att den som äger de röststarka aktierna kan kontrollera ett bolag med förhållandevis lite kapital. Konstruktionen är vanlig i många stora svenska familjeägda börsbolag.

A-kassa är kortform för arbetslöshetskassa, föreningar som betalar ut ersättning till den som blivit arbetslös. Hur mycket som betalas ut och på vilka villkor styrs av statliga regler, även om kassorna är fristående. Du måste vanligen ha varit medlem en tid och uppfylla ett arbetsvillkor för inkomstbaserad ersättning.

Abortlagen ger rätt till fri abort till och med graviditetsvecka 18, utan att något skäl behöver anges. Efter vecka 18 krävs tillstånd, som prövas av Socialstyrelsen och bara ges vid särskilda skäl. Själva vården utförs av regionerna, medan reglerna beslutas på statlig nivå.

Agenda 2030 är FN:s sjutton globala mål för hållbar utveckling, antagna av världens länder 2015. Målen är inte bindande lag, men används som gemensam ram för planering. Många svenska kommuner och regioner väver in dem i sina egna styrdokument och budgetar.

AI-förordningen är EU:s gemensamma regelverk för artificiell intelligens. Den delar in AI-system efter risk och ställer hårdare krav ju större risk ett system innebär för människor. Eftersom det är en EU-förordning gäller den direkt i Sverige, och svenska myndigheter utövar tillsyn.

Aktiva åtgärder är det förebyggande arbete mot diskriminering som lagen kräver. Arbetsgivare och skolor ska löpande undersöka risker, analysera orsaker och vidta åtgärder, inte bara reagera när något hänt. Arbetet ska dokumenteras och kan granskas av Diskrimineringsombudsmannen.

En aktivitetsrapport är den månatliga redovisningen till Arbetsförmedlingen av vad du gjort för att hitta jobb. Där fyller du i vilka tjänster du sökt och vilka andra aktiviteter du deltagit i. Uteblir rapporten kan ersättningen påverkas, eftersom den är ett villkor i systemet.

Aktivitetsstöd är bidrag som betalas ut per genomförd aktivitet, ofta för barn och unga i föreningslivet. Det kan komma både från staten och från kommunen, som lägger till egna pengar. Syftet är att sänka trösklarna så att fler kan delta oavsett familjens ekonomi.

Allemansrätten ger var och en rätt att röra sig fritt i naturen, även på annans mark, så länge man visar hänsyn. Den är inte en egen lag utan en sedvänja som ramas in av flera lagar, till exempel om skadegörelse och hemfrid. Den är en grund för svenskt friluftsliv och naturturism.

Alliansfrihet är linjen att stå utanför fasta militära allianser i fred för att kunna vara neutral i krig. Det var Sveriges officiella hållning under lång tid. Den övergavs i praktiken när Sverige ansökte om Natomedlemskap 2022.

Allmän förskola är avgiftsfri förskola några timmar i veckan, från hösten det år barnet fyller tre. Den är till för alla barn, oavsett om föräldrarna arbetar eller inte. Kommunen är skyldig att erbjuda platsen, medan ramarna sätts i statlig skollagstiftning.

En allmän handling är en handling som förvaras hos en myndighet och som kommit in dit eller upprättats där. Tack vare offentlighetsprincipen har du som regel rätt att begära ut och läsa den. Vissa uppgifter kan dock vara hemliga om de skyddas av sekretess.

En allmän helgdag är en ledig dag som är fastställd i lag av riksdagen. Hit hör både kyrkliga helger och dagar som första maj och nationaldagen. Vilka dagar som räknas påverkar bland annat löner, öppettider och kollektivtrafik.

Allmän plats är gator, torg, parker och liknande ytor som enligt detaljplanen är till för alla. Kommunen har oftast ansvaret för att sköta dem. Att en yta är allmän plats påverkar vad som får byggas och hur den får användas.

En allmän sammankomst är till exempel en demonstration, ett möte eller ett föredrag som hålls för allmänheten. Sådana sammankomster har ett särskilt skydd i grundlagen. För större arrangemang på offentlig plats krävs oftast tillstånd från polisen.

En allmänning är en resurs som ägs eller används gemensamt i stället för av en enskild. Luft, vatten, parker och fiskevatten är vanliga exempel. Eftersom ingen äger dem ensam behövs gemensamma regler så att de inte överutnyttjas.

Allmännyttan är kommunägda bostadsbolag vars uppdrag är att bidra till bostadsförsörjningen i kommunen. Sedan en lagändring ska de samtidigt drivas affärsmässigt, alltså på marknadsmässiga villkor. Det är kommunen som äger bolagen och utser styrelsen.

Amorteringskravet är Finansinspektionens regler för hur mycket av ett bolån du måste betala av varje år. Hur mycket beror på lånets storlek i förhållande till bostadens värde och din inkomst. Syftet är att minska hushållens skulder och göra ekonomin mindre känslig.

Ett anbud är det erbjudande ett företag lämnar i en offentlig upphandling. Det innehåller pris, lösning och villkor för det som myndigheten vill köpa. Myndigheten måste behandla alla anbud lika och välja enligt de kriterier som angavs i förväg.

ANDTS är ett samlingsnamn för politiken kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Området spänner över förebyggande arbete, vård och tillsyn. Ansvaret är delat mellan stat, region och kommun, som var och en har sina uppgifter.

Anmälan är här en enklare väg till svenskt medborgarskap än ansökan. Den gäller bland andra nordiska medborgare och vissa unga som vuxit upp i Sverige. Vägen finns för att den med stark anknytning ska slippa den mer omfattande prövningen.

Ett anslag är pengar som riksdagen tilldelar i statsbudgeten för ett bestämt ändamål. Universiteten får till exempel anslag för utbildning och forskning. Hur pengarna får användas preciseras sedan av regeringen i myndighetens regleringsbrev.

Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet i vardagen också ansvarar för den i kris. En kommun som driver äldreomsorg ansvarar alltså för den även vid en storm eller pandemi. Principen är en grundbult i hela det svenska krisberedskapssystemet.

En anvisning är beslutet om vilken kommun en nyanländ ska tas emot i. Staten fördelar mottagandet mellan kommunerna efter bland annat storlek och arbetsmarknad. Kommunen är då skyldig att ordna boende under den första tiden.

Apanage är det årliga anslag i statsbudgeten som går till hovet. Riksdagen beslutar om summan som en del av den vanliga budgetprocessen. Pengarna ska täcka statschefens officiella uppgifter och driften av de kungliga slotten.

Ett API är ett tekniskt gränssnitt som låter olika program hämta data direkt från varandra. För en myndighet kan det betyda att uppgifter ur en databas kan läsas av andra system automatiskt. Öppna gränssnitt gör det lättare för andra att bygga tjänster ovanpå offentlig data.

Arbetslivskriminalitet är brott som begås i arbetslivet, ofta flera på en gång. Det kan handla om fusk med skatter, bidrag och arbetsvillkor i samma upplägg. Flera myndigheter samverkar för att upptäcka och stoppa sådant som är svårt att se var för sig.

Armlängds avstånd är principen att politiken sätter ramar och fördelar pengar till kulturen, men inte styr innehållet. Politiker beslutar alltså om budget och uppdrag, medan sakkunniga avgör vad som faktiskt får stöd. Tanken är att skydda den konstnärliga friheten.

ARN står för Allmänna reklamationsnämnden, en statlig nämnd som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Prövningen är gratis och bygger på skriftligt underlag. Besluten är rekommendationer, men de flesta seriösa företag följer dem.

Asyl är det skydd som ges en person med flyktingskäl eller andra skyddsskäl enligt lagen. Migrationsverket prövar ansökan, och beslutet kan överklagas till domstol. Den som beviljas asyl får uppehållstillstånd och rätt att stanna i Sverige.

Avfallstaxan är avgiften du betalar för att kommunen hämtar ditt avfall. Den beslutas av kommunfullmäktige och får enligt självkostnadsprincipen inte vara högre än vad tjänsten kostar. Hur taxan är utformad kan användas för att styra mot mer sortering.

Avfallstrappan är EU:s rangordning för hur avfall helst ska tas om hand. Överst står att förebygga och återanvända, därefter återvinna, sedan utvinna energi och sist deponera. Den styr svensk lagstiftning och kommunernas avfallsplaner.

Avhopparverksamhet är samhällets stöd till den som vill lämna en kriminell miljö. Det kan handla om skyddat boende, försörjning och hjälp till ett nytt sammanhang. Kommunen är ofta navet och samordnar insatser från polis, socialtjänst och andra.

Avlägsnande är Kronofogdens beslut att en otillåten bosättning på annans mark ska tas bort. Markägaren ansöker, och Kronofogden prövar och verkställer. Reglerna ska väga markägarens rätt mot de boendes situation.

Balanskravet är kommunallagens regel som säger att kommuner och regioner inte får planera för underskott i sin budget. Det innebär att intäkterna ska täcka kostnaderna, och om ett underskott ändå uppstår ska det återställas inom några år. Regeln finns för att den kommunala ekonomin ska hålla över tid och för att kostnader inte ska skjutas vidare till framtida invånare.

Barnets bästa är principen att beslut som rör barn ska utgå från vad som är bäst för barnet. Principen gäller brett i samhället, från socialtjänst och vård till skola och domstolar, oavsett om beslutet fattas i kommunen, regionen eller staten. För en familj betyder det att myndigheter och beslutsfattare ska väga in barnets situation och behov när de avgör en fråga.

Barnkonventionen är FN:s konvention om barnets rättigheter, och den är svensk lag sedan 2020. Den slår fast att barn har egna rättigheter och att barnets bästa ska vägas in i beslut som rör dem. Konventionen påverkar hur myndigheter, kommuner och domstolar arbetar i frågor som skola, vård och socialtjänst.

Bearbetningskoncession är rätten att utvinna en fyndighet, och den beslutas av Bergsstaten enligt minerallagen. Den som vill bryta malm eller andra mineral måste först ansöka om en sådan koncession och visa att kraven i lagen är uppfyllda. Prövningen finns för att samhället ska kunna väga nyttan av utvinningen mot påverkan på mark, miljö och andra intressen i området.

Begravningsavgiften är en avgift som alla folkbokförda betalar för begravningsverksamheten, oavsett tro och medlemskap. Den täcker bland annat gravplats, gravsättning och lokaler för begravning. Avgiften finns för att alla ska ha rätt till en värdig begravning, och den tas ut via skattsedeln så att kostnaden delas av alla.

Bergsstaten är den statliga myndighet som beslutar om undersökningstillstånd och koncessioner för gruvor. Den som vill leta efter eller bryta mineral måste ansöka hos myndigheten, som prövar om kraven är uppfyllda. Att besluten ligger på statlig nivå gör att samma regler gäller i hela landet, oavsett var fyndigheten finns.

En betalningsanmärkning är en notering hos kreditupplysningsföretag om att betalningar har skötts dåligt, vilket gör det svårare att få lån och teckna kontrakt. Anmärkningen registreras efter att en obetald skuld har hanterats i ett rättsligt steg, inte vid en enstaka sen räkning. För en privatperson kan den märkas vid ansökan om lån, hyreskontrakt eller abonnemang, eftersom företag då ofta tar en kreditupplysning.

Betalningsföreläggande är Kronofogdens snabba sätt att fastställa att en skuld ska betalas. En borgenär som anser sig ha en obetald fordran kan ansöka hos Kronofogden i stället för att gå direkt till domstol. Den som får ansökan kan bestrida den, och om kravet inte bestrids kan Kronofogden besluta att skulden ska betalas.

Ett betänkande är slutrapporten från en statlig utredning, med förslag som sedan går på remiss. Regeringen tillsätter ofta en utredning för att ta fram underlag inför ny lagstiftning, och utredningens betänkande samlar analys och förslag i ett dokument. Innan något blir lag skickas betänkandet ut på remiss så att myndigheter och organisationer kan tycka till.

Betänketid är den tid, i regel sex månader, som måste gå innan en skilsmässa beviljas när det finns barn under 16 år. Under perioden får makarna tänka över beslutet, och först därefter kan domstolen döma till äktenskapsskillnad. Den som vill skiljas vänder sig till tingsrätten, och betänketiden gäller för att skydda barnen vid stora förändringar i familjen.

Bibliotekslagen är den lag som kräver att varje kommun har ett folkbibliotek där lån av litteratur är avgiftsfria. Det är kommunen som driver folkbiblioteken och ansvarar för att de finns tillgängliga för invånarna. Lagen finns för att alla, oavsett inkomst, ska kunna låna böcker och ta del av litteratur och information.

Bistånd är stöd som beviljas enligt socialtjänstlagen efter en behovsprövning, till exempel hemtjänst. Det är kommunen som tar emot ansökan och utreder om behovet ger rätt till stöd. Anser du att beslutet är fel kan du överklaga det, vilket gör biståndet till något du som enskild möter direkt i kontakten med din kommun.

En biståndshandläggare är kommunens tjänsteperson som utreder behov och beslutar om insatser inom äldreomsorgen. Den som behöver hjälp ansöker hos kommunen, och handläggaren prövar ansökan utifrån lagens regler och fattar ett beslut som går att överklaga. Det är på kommunal nivå en enskild möter biståndshandläggaren, ofta när hjälp i hemmet eller en plats på boende blir aktuell.

En biståndsstrategi är regeringens styrdokument för biståndet till ett visst land eller tema. Den anger inriktning och mål för hur svenska biståndsmedel ska användas under en period. Strategierna beslutas av regeringen och styr sedan de myndigheter och organisationer som genomför biståndet i praktiken.

BNP, bruttonationalprodukten, är värdet av allt som produceras i landet under ett år. Måttet används för att beskriva hur stor ekonomin är och om den växer eller krymper. Det följs av staten och påverkar diskussioner om ekonomins läge och utrymmet för olika politiska satsningar.

Boendestöd är kommunalt stöd i hemmet för den som behöver hjälp att få vardagen att fungera. Det riktar sig ofta till personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning och handlar om att skapa struktur och rutiner snarare än om städning eller praktisk hemtjänst. Eftersom det är kommunen som beslutar om och ordnar insatsen ansöker man om boendestöd via kommunens socialtjänst.

Bolagsskatt är en statlig skatt på företagens vinster. Den betalas av aktiebolag och andra juridiska personer på det överskott som blir kvar när kostnaderna är dragna. Eftersom det är en statlig skatt är det riksdagen som beslutar om nivån, och intäkterna går till statens gemensamma verksamhet.

Bolagsstämman är aktieägarnas möte, där styrelse väljs och de största besluten fattas. Huvudregeln är att en aktie ger en röst, men olika aktieslag kan rubba det. För kommunala bolag är det kommunen som äger och därmed styr stämman.

Bostadsförsörjningsansvar är kommunens lagstadgade ansvar att planera för bostäder åt invånarna. Det innebär att kommunen ska skapa förutsättningar för att alla ska kunna bo, inte att den själv måste bygga varje bostad. Ansvaret ligger på kommunal nivå, och du möter det i de planer och beslut som styr var och hur det får byggas på orten.

Bosättningslagen gör alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända som anvisas dit. Lagen finns för att ansvaret för mottagande ska fördelas mellan landets kommuner i stället för att samlas på några få. Hur många personer en enskild kommun ska ta emot bestäms utifrån beslut på statlig nivå, och kommunen ordnar sedan det praktiska mottagandet på plats.

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen och innebär att man inte gör skäliga åtgärder för tillgänglighet. Det handlar om att en person med funktionsnedsättning hindras från att delta på lika villkor när rimliga anpassningar uteblir. En medborgare kan möta begreppet i kontakt med verksamheter, och frågan kan i sista hand prövas rättsligt.

Ett bristyrke är ett yrke där arbetsgivarna har svårt att hitta utbildad personal. Bristen kan bero på att för få utbildar sig eller på att efterfrågan på en viss kompetens växer snabbt. Vilka yrken som räknas som bristyrken kan påverka hur utbildningsplatser planeras och var insatser sätts in på arbetsmarknaden.

Brottsbalken är den centrala lagen som definierar de flesta brott och deras straffskalor. Den beslutas av riksdagen och gäller i hela landet, vilket innebär att samma handlingar bedöms lika oavsett var i Sverige de begås. Domstolarna utgår från balken när de avgör om något är ett brott och vilket straff som kan följa.

Bruksvärde är den hyressättningsprincip som innebär att lägenhetens standard och läge, inte efterfrågan, ska styra hyran. Hyran sätts genom förhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgästernas organisation, där likvärdiga lägenheter ska ha liknande hyra. Principen finns för att hyrorna inte ska drivas upp enbart av att många vill bo på en viss plats.

Brytpunkten är den inkomstgräns där du börjar betala statlig inkomstskatt på 20 procent ovanpå den kommunala skatten. Under gränsen betalar du bara kommunal skatt, över den tillkommer den statliga delen på inkomsten ovanför brytpunkten. Gränsen beslutas på statlig nivå och avgör hur stor del av en högre lön som går till staten.

Bröstarvinge är den juridiska benämningen på barn och barnbarn, de arvingar som alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är en del av arvet som dessa arvingar har rätt till även om den avlidne skrivit ett testamente som säger något annat. Reglerna gäller i hela landet och blir aktuella när ett dödsbo ska fördelas mellan arvingarna.

Budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri kommunal hjälp för den som fastnat i skulder. Varje kommun ska erbjuda rådgivningen, och du vänder dig till din egen kommun för att få en tid. Rådgivaren kan hjälpa dig att gå igenom din ekonomi, lägga upp en plan och vid behov förbereda en ansökan om skuldsanering.

Budgetpropositionen är regeringens årliga förslag till statsbudget och lämnas till riksdagen varje höst. Den beskriver hur statens inkomster och utgifter planeras för det kommande året. Riksdagen behandlar förslaget och fattar sedan beslut om budgeten, vilket avgör hur pengar fördelas mellan olika områden.

BUP står för barn- och ungdomspsykiatrin, regionens specialistvård för unga som mår psykiskt dåligt. Hit kan barn och unga komma för utredning och behandling vid svårare besvär, ofta efter kontakt med skolan, vårdcentralen eller på remiss. Eftersom hälso- och sjukvården är ett ansvar för regionerna är det också regionen som driver och bemannar BUP.

Ett byalag är en lokal förening som driver bygdens frågor gentemot kommun och region. Medlemmarna är ofta boende i ett område som går samman för att påverka sådant som vägar, service och samlingsplatser. Byalaget har ingen egen beslutsmakt, men fungerar som en gemensam röst när invånarna vill nå fram till dem som styr.

Bygglov är kommunens tillstånd att bygga, ändra eller riva, och det prövas av byggnadsnämnden. Den som vill uppföra eller förändra en byggnad ansöker hos kommunen, som bedömer om planerna stämmer med gällande regler och planer. Som medborgare möter du bygglovet både när du själv vill bygga och när du berörs av andras byggprojekt i din närhet.

Ett byggnadsminne är en byggnad med så högt kulturhistoriskt värde att länsstyrelsen har gett den ett lagskydd. Skyddet innebär att byggnaden inte får ändras eller rivas hur som helst, utan att vissa åtgärder kräver tillstånd. Eftersom det är länsstyrelsen som beslutar sker prövningen på regional statlig nivå, och syftet är att bevara byggnaden för framtiden.

CAP är EU:s gemensamma jordbrukspolitik och styr stöd och regler för hela unionens lantbruk. Den beslutas på EU-nivå och är ett av unionens äldsta och mest omfattande politikområden. För svenska lantbrukare påverkar den vilka stöd som kan sökas och vilka villkor som gäller för odling och djurhållning.

Civilsamhället är föreningar, samfund och stiftelser, alltså allt organiserat som varken är stat, kommun eller marknad. Det bygger ofta på frivilligt engagemang och medlemskap snarare än på vinst eller offentlig styrning. Här möter du till exempel idrottsföreningar, trossamfund och ideella organisationer, och det offentliga samarbetar ofta med dem och kan ge dem stöd.

Civilt försvar är samhällets förmåga att skydda civilbefolkningen och hålla viktiga funktioner igång i kris och krig. Ansvaret är delat: kommuner och regioner sköter lokala och regionala uppgifter, medan staten håller ihop helheten. Som medborgare möter du det i form av beredskap för vatten, vård, värme och information när vardagen sätts ur spel.

Ett cyberangrepp är ett it-angrepp mot system och data, och är ett av de vanligaste verktygen mot kritisk infrastruktur. Angreppen kan riktas mot allt från sjukhus och elnät till myndigheter och företag. De spelar roll eftersom samhällsviktiga funktioner i hög grad är beroende av att digitala system fungerar och är skyddade.

Dataskyddsförordningen är EU:s regler för hur personuppgifter får samlas in och användas, och kallas ofta GDPR. Reglerna gäller i hela EU och omfattar både företag, myndigheter och föreningar som hanterar uppgifter om människor. Du möter dem när du lämnar dina uppgifter någonstans och har rätt att veta hur de används och att få dem rättade.

Delegation innebär att fullmäktige eller en nämnd lämnar över rätten att besluta i vissa frågor till någon annan, till exempel en tjänsteperson. Det görs för att beslut som återkommer ofta eller är av mer rutinmässig karaktär ska kunna fattas snabbare och närmare verksamheten. Det organ som har delegerat behåller ansvaret och kan följa upp hur besluten fattas.

Desinformation är avsiktligt falsk eller vilseledande information, spridd för att skada. Det skiljer sig från felaktigheter som sprids av misstag genom att avsikten är att vilseleda. Frågan berör både den enskildes källkritik och samhällets samlade förmåga att stå emot påverkan, och den hanteras av flera olika myndigheter.

Ett destinationsbolag är ett bolag, ofta kommunalt eller regionalt ägt, som marknadsför och utvecklar ett besöksmål. Det kan arbeta med att locka besökare, samordna aktörer inom turismen och stärka platsens attraktionskraft. Eftersom ägandet ofta är offentligt blir bolaget ett sätt för kommuner och regioner att utveckla det lokala näringslivet.

Detaljhandelsmonopol syftar på Systembolagets lagstadgade ensamrätt att sälja starköl, vin och sprit i butik. Det innebär att ingen annan butik får sälja dessa drycker direkt till konsument, medan servering på restaurang sker på andra villkor. Monopolet är beslutat genom lag och motiveras med målet att begränsa alkoholens skadeverkningar i samhället.

En detaljplan är kommunens juridiskt bindande plan för vad som får byggas i ett område. Den tas fram i en process med samråd där berörda får lämna synpunkter. När planen vunnit laga kraft styr den vilka bygglov som kan ges.

Detaljplanesamråd är det öppna skede där alla kan lämna synpunkter på ett förslag till detaljplan. Det är kommunen som tar fram planen och håller i samrådet, eftersom det är kommunen som bestämmer hur mark får användas och bebyggas. För dig som bor eller äger mark i närheten är samrådet ett tillfälle att påverka innan planen är klar.

Ett diarium är myndighetens register över inkomna och upprättade handlingar, och det är ofta sökbart på webben. Där förs ärenden in så att det går att följa vad en myndighet tar emot och skapar. Diariet hänger ihop med offentlighetsprincipen och gör det möjligt för vem som helst att se vilka handlingar som finns och begära ut dem.

En diaspora är människor som lever spridda utanför sitt ursprungsland men som ändå håller ihop som grupp. Banden kan hållas levande genom språk, släkt, religion, föreningar och kontakt med ursprungslandet. För samhället märks en diaspora ofta i kulturliv och föreningsliv, och den kan också spela roll för relationer mellan länder.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas i en jämförbar situation på grund av en skyddad egenskap. Det betyder att en person behandlas sämre än någon annan skulle ha behandlats, kopplat till exempelvis kön, ålder eller ursprung. En medborgare kan möta begreppet i arbetslivet eller i kontakt med samhällsservice, och det är förbjudet enligt lag.

Direktstöd är stöd per hektar som betalas till lantbrukare som uppfyller villkoren. Stödet är en del av jordbrukspolitiken och betalas ut till den som brukar marken och följer de uppsatta kraven. För enskilda lantbrukare kan direktstödet vara en viktig del av inkomsten, och det söks och hanteras inom det offentliga.

Direktupphandling är ett köp under en viss beloppsgräns som en myndighet får göra utan att annonsera det. Metoden används av stat, kommuner och regioner för mindre inköp där en fullständig upphandling skulle ta för lång tid. Eftersom inköpet inte annonseras finns ändå regler om att hålla nere risken för godtycke och se till att pengarna används rimligt.

Diskrimineringsersättning är den summa som en fälld arbetsgivare eller verksamhet betalar till den som drabbats. Ersättningen ska både gottgöra den som utsatts och markera att diskriminering inte är tillåten. Frågan kan prövas i domstol, och den som anser sig diskriminerad kan få hjälp att driva sitt ärende.

En diskrimineringsgrund är en av de sju egenskaper lagen skyddar, till exempel kön, ålder eller funktionsnedsättning. Skyddet gäller inom områden som arbete, skola och handel, så att ingen ska behandlas sämre på grund av en sådan egenskap. Reglerna är beslutade på statlig nivå och du kan vända dig till en myndighet om du anser dig diskriminerad.

En dispens är ett undantag från ett förbud som bara beviljas om de särskilda skäl som lagen ställer upp är uppfyllda. Den som vill ha ett undantag ansöker hos den ansvariga myndigheten, som prövar om kraven i lagen är uppfyllda i det enskilda fallet. Att ansöka om dispens är ett sätt för en enskild eller ett företag att i undantagsfall få göra något som annars inte är tillåtet.

Djurförbud är länsstyrelsens beslut att en person inte får ha hand om djur. Det kan meddelas om någon allvarligt eller upprepat brustit i omsorgen om djur. Eftersom det är länsstyrelsen som fattar beslutet är det till länsstyrelsen man vänder sig i frågor om djurhållning och tillsyn i sitt län.

Djurskyddslagen är riksdagens lag om att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Den ställer krav på hur djur får hållas och skötas, både inom djurhållning och i andra sammanhang. Reglerna gäller i hela landet och följs upp genom tillsyn, så att djur behandlas på ett godtagbart sätt.

DO står för Diskrimineringsombudsmannen, en statlig myndighet med tillsyn över diskrimineringslagen. Myndigheten arbetar för att lagen följs och kan utreda anmälningar om diskriminering inom till exempel arbetsliv, skola och samhällsservice. Som enskild kan man vända sig till DO om man anser sig ha blivit diskriminerad och vill få sitt fall granskat.

Driftstöd är ett statligt stöd som hjälper butiker i serviceglesa områden att överleva. Det riktar sig till exempel till lanthandlare där underlaget är litet och avstånden stora. Stödet finns för att människor även på landsbygden ska ha tillgång till dagligvaror och annan grundläggande service nära hemmet.

E-förslag är en digital variant där förslag publiceras öppet och andra invånare kan stödja dem. I stället för att ett förslag hanteras enskilt blir det synligt, så att fler kan ställa sig bakom det. Det används på kommunal nivå som ett sätt för invånare att lyfta idéer, och förslag med tillräckligt stöd kan tas upp för politisk behandling.

En e-legitimation är din digitala id-handling och fungerar som nyckel till nästan alla offentliga e-tjänster. Med den kan du logga in och styrka vem du är när du till exempel kontaktar myndigheter, vården eller din kommun på nätet. Den används på alla nivåer i samhället och gör att ärenden kan skötas säkert digitalt i stället för på plats eller på papper.

En e-tjänst är offentlig service du når digitalt, som att söka bygglov eller skolplats på kommunens webbplats. Den gör att du kan uträtta ärenden utan att besöka ett kontor eller skicka papper. E-tjänster erbjuds av kommuner, regioner och statliga myndigheter, och är ofta den vanligaste vägen för en medborgare att kontakta det offentliga.

Efterbeskattning är Skatteverkets beslut att i efterhand ta ut skatt som aldrig redovisades. Det kan bli aktuellt när inkomster eller transaktioner upptäcks som borde ha tagits upp men inte gjorde det. Beslutet fattas av Skatteverket, och den som berörs kan vanligtvis begära omprövning eller överklaga.

Eftergift innebär att det företag i en kartell som först erkänner och samarbetar kan slippa avgiften. Regeln finns för att göra det lönsamt att avslöja olagliga samarbeten inifrån, eftersom karteller annars är svåra att upptäcka. Det är konkurrensmyndigheten som prövar ärendet och avgör om villkoren för eftergift är uppfyllda.

Elevhälsa är skolans samlade team med sköterska, kurator, psykolog och läkare. Den finns på skolorna och arbetar både med att förebygga ohälsa och med att stötta enskilda elever. Eleverna möter elevhälsan i skolan, och arbetet ska främst vara inriktat på att stödja elevernas utveckling och lärande.

Sverige är delat i fyra elområden, alltså prisområden för el, och ditt elpris beror på var i landet du bor. Indelningen finns eftersom elen inte kan flyttas fritt mellan landsdelar, vilket gör att tillgång och efterfrågan skiljer sig åt mellan norr och söder. För dig som hushåll syns det genom att priset på din elräkning hänger ihop med vilket område du tillhör.

Energiåtervinning innebär att avfall som inte kan materialåtervinnas bränns och blir el och fjärrvärme. På så sätt tas energin i avfallet till vara i stället för att resurserna går förlorade. Förbränningen sker i anläggningar som är en del av den kommunala avfallshanteringen, och värmen kan användas för att värma upp bostäder och lokaler.

Ett enkelt avhjälpt hinder är ett hinder i publika miljöer som enligt lag ska tas bort, till exempel trösklar och tunga dörrar. Det handlar om hinder som går att åtgärda utan stora kostnader eller ingrepp, så att fler kan ta sig fram i lokaler och på platser dit allmänheten har tillträde. Ansvaret ligger på den som äger eller råder över lokalen eller platsen.

En enskild väg är en väg som sköts av fastighetsägare eller en vägförening, ofta med statsbidrag. Det skiljer den från allmänna vägar och gator som det offentliga ansvarar för. Många mindre vägar på landsbygden är enskilda, och de som äger eller använder vägen delar på ansvaret för underhållet.

Etableringsprogrammet är Arbetsförmedlingens program för nyanlända och omfattar sfi, praktik och jobbsökande, normalt under två år. Syftet är att personen snabbare ska lära sig svenska, komma i kontakt med arbetslivet och kunna försörja sig själv. Eftersom det drivs av Arbetsförmedlingen är det en statlig insats, även om delar som språkutbildningen sker i samarbete med kommunen.

EU-nämnden är riksdagens organ där regeringen förankrar sin linje inför möten i EU:s ministerråd. Innan en minister åker till Bryssel och förhandlar ska regeringen alltså stämma av sin position med ledamöterna i nämnden. På så vis får riksdagen insyn och inflytande över vad Sverige driver i EU, även om besluten fattas på EU-nivå.

Europakonventionen är en europeisk konvention om mänskliga rättigheter som gäller som svensk lag. Det betyder att rättigheterna i konventionen kan åberopas i Sverige och att svenska beslut inte får strida mot den. Konventionen skyddar enskilda mot staten, och den spelar roll för var och en eftersom domstolar kan pröva om rättigheterna har respekterats.

Europol är EU:s byrå för polissamarbete och fungerar som en knutpunkt för utredningar som sträcker sig över gränserna. Byrån utför inte egna gripanden, utan stödjer medlemsländernas polis med information, analys och samordning. Eftersom brottslighet ofta rör sig mellan länder, är tanken att samarbetet ska göra det lättare för nationella polismyndigheter att arbeta ihop.

Eurostat är EU:s statistikbyrå och samlar in jämförbar statistik från alla medlemsländer. Syftet är att siffror om till exempel ekonomi, befolkning och miljö ska kunna jämföras mellan länderna på ett tillförlitligt sätt. Statistiken används som underlag när beslut fattas på EU-nivå och är offentlig för den som vill ta del av den.

Examenstillstånd är rätten att utfärda en viss examen, något som prövas och kan dras in av staten. Ett lärosäte måste alltså ha tillstånd för att få ge ut en bestämd examen, och en statlig prövning avgör om kraven på kvalitet är uppfyllda. För studenter betyder det att en examen från ett lärosäte med tillstånd är formellt erkänd.

Exklusiv kompetens betecknar de områden där bara EU får besluta, och handelspolitiken är ett av dem. Inom dessa områden kan medlemsländerna inte stifta egna regler på egen hand, utan besluten fattas gemensamt på EU-nivå. Det betyder att Sverige är med och påverkar genom EU:s institutioner i stället för att lagstifta enskilt.

F-skatt är ett godkännande från Skatteverket som visar att du som företagare själv betalar skatt och avgifter på det du tjänar. Den som anlitar någon med F-skatt behöver alltså inte dra av skatt eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Godkännandet är därför en vanlig förutsättning för att kunna driva företag och fakturera kunder.

En fiberförening är en förening där grannar går ihop för att bygga bredband på landsbygden. Tanken är att invånarna tillsammans ordnar utbyggnaden på platser där det annars är svårt att få snabbt internet. Föreningen sköts av medlemmarna själva, och den är ett exempel på hur boende kan lösa infrastruktur lokalt när marknaden inte räcker till.

Finanspolitik är riksdagens och regeringens styrning av ekonomin genom skatter och offentliga utgifter. Genom att höja eller sänka skatter och öka eller minska utgifterna kan staten påverka efterfrågan, sysselsättning och hur de gemensamma resurserna fördelas. Besluten fattas på statlig nivå, framför allt i samband med statsbudgeten, och påverkar både hushållens ekonomi och vilka verksamheter som finansieras.

Folkbokföringen är Skatteverkets register över var alla bor, och den utgör grunden för rösträtt, skatt och samhällsservice. Var du är folkbokförd avgör bland annat till vilken kommun du betalar skatt och var du har rätt till service. När du flyttar ska du anmäla det till Skatteverket, så att uppgifterna stämmer.

En folkhögskola är en skolform för vuxna med egen pedagogik, driven av regioner eller folkrörelser. Den erbjuder bland annat allmänna och särskilda kurser, ofta med stor frihet i hur undervisningen läggs upp. Folkhögskolorna är en del av vuxenutbildningen och ger en väg till studier eller vidare utbildning.

Folkinitiativ är möjligheten att tvinga fram en prövning av en lokal folkomröstning. Om tio procent av de röstberättigade i kommunen eller regionen skriver under måste fullmäktige ta upp frågan. Fullmäktige kan dock rösta nej till att hålla själva omröstningen.

Folkminnen är berättelser, seder och uttryck som samlas in och bevaras, bland annat i Isofs arkiv. Det kan röra sig om muntliga traditioner, folktro, högtider och vardagsliv som dokumenteras för framtiden. Insamlingen sker för att kunskap om hur människor levt och tänkt inte ska gå förlorad, och materialet kan användas av forskare och allmänhet.

Formell makt är makt som följer av lagar, val och poster, och som går att avkräva ansvar i öppna former. Den som har ett uppdrag, till exempel som minister eller kommunpolitiker, har sina befogenheter just därför att de är fastlagda i regler och beslut. Det gör att makten kan granskas och att den som missköter sig kan ställas till svars genom val eller andra kontroller.

En fornlämning är en lämning från äldre tid med automatiskt skydd, och ingrepp kräver länsstyrelsens tillstånd. Skyddet gäller utan att lämningen behöver beslutas särskilt, vilket innebär att man inte får skada den hur som helst. Vill någon gräva eller bygga där en fornlämning finns måste frågan prövas av länsstyrelsen, som är statlig på regional nivå.

En forskningsproposition är regeringens samlade förslag om forskningens pengar och inriktning, och den läggs ungefär vart fjärde år. I den beskriver regeringen hur den vill att forskningen ska prioriteras under de kommande åren. Förslaget lämnas till riksdagen, som fattar de slutliga besluten, och propositionen styr därför inriktningen på en stor del av den statligt finansierade forskningen.

FRG, frivillig resursgrupp, består av utbildade frivilliga som kommunen kan kalla in vid kris. Gruppen är en lokal resurs som kan hjälpa till med praktiska uppgifter när ordinarie verksamhet inte räcker till. Den aktiveras av kommunen, och deltagarna är personer som i förväg har utbildats för att kunna rycka in när något allvarligt händer.

En fri grupp är en teater-, dans- eller musikgrupp som inte ägs av det offentliga men ofta söker offentligt stöd. Till skillnad från institutioner som drivs av stat, region eller kommun står den fria gruppen på egna ben men kan ansöka om bidrag. Sådana grupper är en del av kulturlivet, och beslut om stöd fattas på olika nivåer beroende på vem som finansierar.

Fri prissättning är huvudregeln att företag själva sätter sina priser, utan statligt godkännande. Priserna styrs i stället av vad marknaden är beredd att betala och av konkurrensen mellan företag. Du möter principen varje gång du handlar, eftersom säljaren själv bestämmer priset i stället för att en myndighet fastställer det.

Fri rörlighet är EU-medborgares rätt att vistas i andra medlemsländer, i tre månader utan villkor. Rätten är en av grundtankarna i EU-samarbetet och gäller för medborgare i alla medlemsländer. För längre vistelser kan det ställas krav, till exempel på arbete, studier eller egen försörjning.

Ett frihandelsavtal är ett avtal som sänker tullar och andra hinder för handel mellan länder eller block. Syftet är att göra det enklare och billigare att köpa och sälja varor och tjänster över gränserna. För Sveriges del förhandlas den här typen av avtal i regel gemensamt inom EU, eftersom handelspolitiken hanteras på EU-nivå.

En friskola är en fristående skola som drivs av en egen huvudman, finansieras med skolpeng och är öppen för alla. Skolpengen är offentliga medel som följer eleven, vilket gör att undervisningen är avgiftsfri på samma sätt som i en kommunal skola. Friskolor följer samma läroplan och regelverk som övriga skolor, och en familj kan välja en friskola i stället för den kommunala skolan.

En frivillig försvarsorganisation är en förening som utbildar frivilliga för totalförsvaret och är öppen för alla att gå med i. Verksamheten bygger på medlemmarnas eget engagemang vid sidan av jobb och studier. Genom utbildningarna kan föreningarna bidra med kompetens till både det militära och det civila försvaret om samhället behöver det.

Frivård är kriminalvård ute i samhället: övervakning, fotboja och skyddstillsyn i stället för eller efter anstalt. Den gör det möjligt att verkställa en påföljd utan att den dömde sitter i fängelse hela tiden. Frivården är en del av Kriminalvårdens arbete och syftar bland annat till att minska risken för nya brott.

Frontex är EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå som stödjer medlemsländerna vid den yttre gränsen. Byrån hjälper till med bevakning, samordning och gemensamma insatser, medan ansvaret för den egna gränsen fortfarande ligger hos varje land. Att samarbetet sker på EU-nivå beror på att den fria rörligheten inom unionen gör den yttre gränsen till en gemensam angelägenhet.

Funktionsrättsråd är forum i många kommuner och regioner där funktionsrättsföreningar möter politiker. Här kan föreningarna föra fram hur beslut påverkar personer med funktionsnedsättning, innan besluten är fattade. Rådet är rådgivande, men ger ett organiserat sätt för berörda att bli hörda i frågor som tillgänglighet, vård och stöd.

Fusion är när två företag går samman till ett, och affären prövas av konkurrensmyndigheter om bolagen är stora. Syftet med prövningen är att se till att sammanslagningen inte snedvrider konkurrensen på marknaden. Mindre fusioner sker utan sådan prövning, medan stora kan kräva godkännande innan företagen får slås ihop.

Ett fördrag är ett bindande avtal mellan stater, och EU:s fördrag fungerar som unionens spelregler. De anger vad unionen får göra, hur besluten fattas och vilka befogenheter som ligger på EU-nivå respektive hos länderna. Eftersom ett fördrag måste godkännas av alla berörda stater, väger det tungt och kan inte ändras ensidigt av ett enskilt land.

Ett föreläggande är en myndighets krav på att något ska rättas till, ofta med en tidsfrist. Det används när en myndighet vid en kontroll eller tillsyn funnit en brist som måste åtgärdas. Den som får ett föreläggande är skyldig att följa det, och olika myndigheter kan utfärda förelägganden inom sina respektive ansvarsområden.

En föreskrift är en detaljerad bindande regel som en myndighet skriver med stöd av lag. Riksdagen och regeringen sätter de övergripande ramarna, och myndigheten fyller i detaljerna inom det som lagen tillåter. Föreskrifter är bindande, vilket betyder att de gäller på samma sätt som annan reglering för dem som berörs.

Företagskoncentration uppstår när företag går samman eller köps upp, vilket över vissa storlekar måste prövas av en konkurrensmyndighet. Prövningen ska se till att marknaden inte domineras av för få aktörer på ett sätt som skadar konkurrensen. Större affärer kan därför behöva godkännas innan de genomförs, så att kunder och andra företag inte missgynnas.

En företagslots är en kommunal funktion som hjälper företagare att hitta rätt bland tillstånd och kontakter. Lotsen kan samordna olika delar av kommunen så att den som vill starta eller driva företag slipper kontakta varje enhet för sig. Funktionen finns för att göra det enklare och snabbare att få besked i kommunala ärenden.

Första linjen är vårdens första nivå för psykisk ohälsa, oftast vårdcentralen eller en ungdomsmottagning. Hit vänder du dig först, och vid behov kan du sedan slussas vidare till mer specialiserad vård. Vården ansvaras för av regionen, och första linjen är tänkt att vara den dörr som är lätt att hitta in genom.

Ett försvarsbeslut är riksdagens fleråriga beslut om försvarets inriktning, storlek och ekonomi. Eftersom besluten gäller flera år framåt skapar de långsiktiga ramar för hur försvaret ska byggas upp och vad det får kosta. Beslutet fattas på statlig nivå och styr de större vägvalen, medan myndigheterna sedan ansvarar för att genomföra det i praktiken.

Försörjningsstöd är kommunens ekonomiska bistånd när alla andra inkomster och tillgångar är uttömda. Socialtjänsten prövar varje ansökan individuellt mot en norm för vad som är skäligt. Det är tänkt som ett sista skyddsnät, inte en varaktig inkomst.

Förtullning är processen när en vara deklareras, beskattas och godkänns för att passera gränsen. Den som för in eller ut en vara lämnar uppgifter till Tullverket, som kontrollerar och beslutar om varan får passera. Eftersom Sverige är med i EU sker förtullning i första hand mot länder utanför EU, medan handeln inom EU i regel är friare.

En förundersökning är polisens och åklagarens utredning av ett misstänkt brott, innan beslut om åtal. Under utredningen samlas bevis och uppgifter in som ska visa om ett brott har begåtts och vem som kan misstänkas. Resultatet ligger till grund för åklagarens beslut om åtal ska väckas eller inte.

Förvaltningslagen är lagen som ger dig rätt till hjälp, snabba svar och motiverade beslut hos myndigheter. Den slår fast hur statliga och kommunala myndigheter ska handlägga sina ärenden och bemöta enskilda. Som medborgare möter du lagen varje gång du har kontakt med en myndighet, eftersom den styr hur ditt ärende ska skötas och hur ett beslut ska förklaras.

Ett förvaltningsområde är kommuner där rätten till förskola, äldreomsorg och myndighetskontakt på finska, meänkieli eller samiska är förstärkt. I dessa kommuner ska du till exempel kunna vända dig till kommunen och få service på minoritetsspråket. Ordningen finns för att stärka de nationella minoriteternas språk och rätt att använda det i kontakten med det offentliga.

Förvaltningsrätten är den domstol som prövar överklagade myndighetsbeslut. Hit överklagar du till exempel ett avslag på äldreboende eller försörjningsstöd. Domstolen kan ändra beslutet eller skicka tillbaka det till myndigheten.

Föräldrabalken är lagen om vårdnad, föräldraskap och barns rätt i familjen. Den reglerar bland annat vem som är vårdnadshavare och vilket ansvar som följer med föräldraskapet. Reglerna är beslutade på statlig nivå och gäller lika i hela landet, och de blir aktuella i frågor som rör barns situation och relationen mellan barn och föräldrar.

Garantipension är ett statligt grundskydd för den som har haft låg eller ingen arbetsinkomst under livet. Den ska ge en grundnivå i ekonomin för den vars inkomstgrundade pension blir liten eller uteblir. Eftersom det är ett statligt skydd beslutas reglerna på nationell nivå, och pensionen betalas ut av staten till den som uppfyller villkoren.

GDPR är EU:s dataskyddsförordning och innehåller reglerna för hur dina personuppgifter får samlas in och användas. Förordningen gäller i hela EU och omfattar både myndigheter och företag som hanterar uppgifter om enskilda. Den ger dig som medborgare rättigheter, till exempel att få veta vilka uppgifter som finns om dig och i vissa fall få dem rättade eller raderade.

Generationsmålet är riksdagens övergripande mål att lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det fungerar som en samlande inriktning för miljöpolitiken och anger vad arbetet på sikt ska leda till. Eftersom det är beslutat av riksdagen ger det en gemensam riktning för insatser på flera nivåer i samhället.

Geografiskt områdesansvar är skyldigheten att samordna alla aktörer inom ett område, med kommunen lokalt, länsstyrelsen regionalt och regeringen nationellt. Tanken är att någon alltid har ansvaret att få myndigheter, företag och frivilliga att dra åt samma håll vid en kris. För dig som invånare betyder det att det finns en tydlig nivå som håller ihop arbetet där du bor.

Gini-koefficienten är ett statistiskt mått på hur ojämnt inkomster är fördelade i ett land. Måttet uttrycks som ett tal där ett lägre värde betyder jämnare fördelning och ett högre värde större skillnader. Det används av forskare och myndigheter för att jämföra länder och följa hur inkomstfördelningen förändras över tid.

Grannsamverkan är ett organiserat samarbete mellan grannar och polis för att förebygga brott i bostadsområdet. Tanken är att de boende håller uppsikt, hjälps åt och delar information med varandra och med polisen. Det är frivilligt och bygger på invånarnas eget engagemang, och är ett sätt att möta trygghetsfrågor på den allra mest lokala nivån.

Granskningsnämnden är en nämnd vid MPRT som i efterhand prövar om program har följt reglerna, efter anmälningar som vem som helst kan göra. Prövningen sker först efter att ett program har sänts, och nämnden bedömer då om innehållet höll sig inom de regler som gäller. Att en enskild kan anmäla ett program gör att allmänheten har en väg att få sändningar granskade.

Grundforskning är forskning som söker ny kunskap utan krav på omedelbar nytta. Den drivs ofta vid universitet och högskolor och syftar till att förstå hur saker hänger ihop, snarare än att lösa en bestämd uppgift. Resultaten kan på sikt ligga till grund för nya tillämpningar, även om nyttan inte är given från början.

Grundlagarna är de fyra lagar som står över alla andra och bara kan ändras genom två riksdagsbeslut med val emellan. Den ordningen gör att förändringar måste prövas av väljarna mellan besluten, vilket ger grundlagarna ett starkt skydd. De reglerar hur Sverige styrs och sätter ramar för makten och medborgarnas rättigheter.

Gryningsräd är Konkurrensverkets oanmälda undersökning hos ett företag för att säkra bevis. Den görs utan förvarning för att hindra att handlingar och uppgifter hinner undanröjas innan myndigheten kommer på plats. Verktyget används vid misstanke om brott mot konkurrensreglerna, och syftet är att kunna utreda om företag samarbetat på ett sätt som skadar konkurrensen.

Gusp är EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, där beslut oftast kräver att alla länder är ense. Det handlar om hur unionens medlemsländer försöker uppträda samordnat gentemot omvärlden, till exempel i fråga om sanktioner eller gemensamma uttalanden. Eftersom utrikespolitik är känsligt för varje stat behåller länderna stort inflytande, och ett enda land kan ofta stoppa ett gemensamt beslut.

Habilitering är regionens stöd för att utveckla förmågor hos den som har en medfödd funktionsnedsättning. Stödet syftar till att personen ska kunna fungera och delta i vardagen så bra som möjligt. Eftersom verksamheten drivs av regionerna möter man den genom regionens vård och insatser, ofta med flera yrkesgrupper som arbetar tillsammans.

Ett handelshinder är regler, avgifter eller krångel som gör det svårare att sälja varor och tjänster över gränser. Det kan handla om tullar, skilda nationella krav på produkter eller långsam administration. Inom EU är en viktig tanke att sådana hinder mellan medlemsländerna ska vara så få som möjligt, medan handeln med länder utanför unionen styrs av andra regler.

Ett handlingsprogram är kommunens plan för räddningstjänsten och beskriver risker, förmåga och insatstider. Det visar hur kommunen tänker förebygga olyckor och vilken beredskap som finns för att hantera dem. Programmet beslutas av kommunen och är ett offentligt dokument som invånare kan ta del av för att se hur räddningstjänsten är dimensionerad.

Hemberedskap är det du själv har hemma för att klara en vecka utan samhällets stöd, enligt MSB:s råd. Tanken är att du ska kunna klara dig med till exempel vatten, mat, värme och information om vardagen plötsligt slutar fungera. Att hushållen har en egen beredskap avlastar samhället vid en kris, så att hjälpen först kan gå till dem som behöver den mest.

En hembygdsförening är en ideell förening som vårdar lokal historia och lokala traditioner. Den drivs av medlemmarna själva, ofta utan offentlig styrning, och kan sköta hembygdsgårdar, samlingar och berättelser från trakten. Vem som helst på orten kan i regel gå med, och föreningarna bidrar till att kunskap om platsen förs vidare mellan generationer.

Hemliga tvångsmedel är avlyssning och övervakning som kräver lagstöd och i regel domstolsbeslut. De kan användas av brottsbekämpande myndigheter, men bara under särskilda förutsättningar och inom de gränser lagen sätter. Kravet på domstolsbeslut finns för att väga behovet av att utreda brott mot skyddet för den personliga integriteten.

Hemsändningsbidrag är ett kommunalt bidrag som hjälper butiker att köra hem varor till boende på landsbygden. Bidraget gör det möjligt för en lanthandel att leverera till kunder som har långt till affären eller svårt att ta sig dit. Det är kommunen som beslutar om stödet, och syftet är att service och dagligvaror ska nå även glesare bygder.

Hemvist är den tid du har bott stadigvarande i Sverige och är ett av kraven för att kunna bli svensk medborgare. Hur länge man behöver ha bott i landet är ett av flera villkor som prövas i en ansökan om medborgarskap. Kravet handlar om att en person ska ha en varaktig anknytning till Sverige innan medborgarskap kan beviljas.

Hemvärnet är Försvarsmaktens lokala förband av frivilliga som tjänstgör vid sidan av sina vanliga jobb. Soldaterna finns spridda över hela landet och kan rycka ut för att skydda och bevaka viktiga platser. De är en del av Försvarsmakten och kan kallas in både vid kriser och vid höjd beredskap.

Hindersprövning är Skatteverkets kontroll före vigseln av att inget juridiskt hinder finns mot äktenskapet. Kontrollen görs på begäran av de som ska gifta sig och måste vara klar innan vigseln kan ske. Den ska säkerställa att förutsättningarna för att ingå äktenskap är uppfyllda enligt lagen.

Humanitärt bistånd är akut hjälp vid krig och katastrofer, till skillnad från långsiktigt utvecklingssamarbete. Det handlar om att snabbt rädda liv och lindra nöd, till exempel med mat, vatten, skydd och sjukvård. Sverige ger sådant stöd både direkt och genom internationella organisationer, och det styrs av principer om att hjälpen ska vara opartisk och nå dem som behöver den mest.

Huvudman är den som har det yttersta ansvaret för en verksamhet. För räddningstjänsten är det till exempel kommunen, för en friskola dess ägare. Vem som är huvudman avgör vart du vänder dig och vem som kan ställas till svars.

Hybridhot är fientliga handlingar under krigströskeln, som cyberangrepp, sabotage, påverkan och påtryckningar. Det rör sig om metoder som ligger i en gråzon mellan fred och väpnad konflikt och som kan vara svåra att härleda. Att motverka sådana hot är en uppgift för flera myndigheter tillsammans, eftersom angreppen kan rikta sig mot allt från samhällsfunktioner till människors förtroende.

Hyresförhandling är en förhandling mellan hyresvärd och hyresgästorganisation som sätter hyran. I stället för att varje hyra bestäms enskilt förhandlas nivåerna kollektivt för de boende. Resultatet påverkar vad hyresgäster betalar, vilket gör förhandlingen viktig för många som hyr sin bostad.

En hållbarhetsredovisning är företags rapportering av sin miljöpåverkan och sina sociala villkor, och den styrs allt mer av krav från EU. I den ska företaget redovisa hur verksamheten påverkar omvärlden, inte bara hur det går ekonomiskt. Syftet är att göra informationen jämförbar och tillgänglig, så att den som granskar ett företag kan se mer än bara ekonomiska siffror.

Ett härbärge är ett akut nattboende, ofta drivet av kommunen eller en frivilligorganisation. Det erbjuder tak över huvudet för natten åt personer som annars saknar bostad. Boendet är tänkt som en akut lösning snarare än ett permanent hem, och det är en del av samhällets stöd till människor i hemlöshet.

Högkostnadsskydd är ett statligt tak för vad du betalar för vård, medicin eller omsorg under en period. När du har betalat upp till taket behöver du inte betala mer för det som omfattas under resten av perioden. Skyddet finns för att kostnaderna inte ska bli orimligt höga för den enskilde, och du möter det när du besöker vården eller hämtar ut läkemedel.

Högskolelagen är lagen som styr universitet och högskolor och skyddar forskningens frihet. Den beslutas av riksdagen och gäller för lärosäten i hela landet, både i fråga om utbildning och forskning. Skyddet för forskningens frihet innebär att forskare själva får välja frågor och metoder, vilket är en grund för att kunskap ska kunna prövas fritt.

En ideell förening är en demokratiskt styrd sammanslutning utan vinstsyfte. Det är grundformen för idrotts- och kulturlivet, där årsmötet är högsta beslutande organ. Föreningen kan söka kommunala och statliga bidrag för sin verksamhet.

Inflationsmålet är Riksbankens mål att priserna ska öka med ungefär 2 procent per år. Riksbanken försöker nå målet genom sin penningpolitik, bland annat genom att styra räntan. Ett stabilt och förutsägbart prisläge anses göra det lättare för hushåll och företag att planera sin ekonomi.

Informationspåverkan är systematiska försök av främmande aktörer att vilseleda med falsk eller vinklad information. Det handlar om att medvetet sprida innehåll som ska forma opinion eller skapa splittring i samhället. För dig som medborgare märks det i informationsflödet, och att vara källkritisk är ett sätt att stå emot den här typen av påverkan.

Informell makt är inflytande som utövas genom nätverk, pengar, kunskap eller kontroll över dagordningar, utan något formellt mandat. Till skillnad från formell makt, som följer av en vald position eller ett uppdrag, syns den inte i organisationsscheman och beslutsprotokoll. Den kan ändå påverka vilka frågor som tas upp och hur beslut förbereds, både i politiken och i samhället i övrigt.

En infrastrukturproposition är regeringens förslag till riksdagen om de ekonomiska ramarna för transportsystemet. I den lägger regeringen fram hur mycket pengar som ska satsas och med vilken inriktning under en längre period. Riksdagen tar sedan ställning till förslaget, och ramarna styr därefter planeringen av vägar, järnvägar och annan infrastruktur.

Inkomstutjämning är den del av utjämningen som lyfter kommuner och regioner med svag skattekraft mot rikets nivå. Syftet är att invånare ska kunna få likvärdig service oavsett hur stora skatteintäkter den egna kommunen eller regionen har. Den är en del av det system som fördelar resurser mellan landets kommuner och regioner.

En inkubator är en verksamhet som hjälper unga bolag med rådgivning, lokaler och kontakter. Tanken är att nystartade företag ska få stöd under en känslig uppstartsfas och snabbare kunna växa och stå på egna ben. Inkubatorer drivs i olika former, ofta kopplade till lärosäten eller regionalt utvecklingsarbete, och spelar roll för att nya idéer ska kunna bli livskraftiga företag.

Inre gränskontroll är tillfällig kontroll vid gräns inom Schengen, som en regering kan återinföra vid allvarliga hot. Normalt kan man resa fritt mellan Schengenländerna utan att passera gränskontroll. Möjligheten att tillfälligt kontrollera de inre gränserna finns som ett undantag när ett land bedömer att den allmänna ordningen eller säkerheten är hotad.

Inre marknaden är EU:s gemensamma marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Tanken är att dessa ska kunna röra sig mellan medlemsländerna utan onödiga hinder, som om länderna vore en enda marknad. Den påverkar vardagen genom att underlätta handel och möjligheten att arbeta, studera eller driva företag i andra medlemsländer.

Insatstid är tiden från att ett larm kommer in till att hjälpen är på plats. Den används som ett mått på hur snabbt samhällets blåljusverksamhet kan nå fram när något händer. Insatstiden påverkas bland annat av avstånd och var resurserna är placerade, och den är därför viktig när ansvariga planerar var stationer och personal ska finnas.

Insättningsgarantin är ett statligt skydd som ersätter ditt sparande upp till ett fastställt belopp om banken går omkull. Den finns för att vanliga sparare inte ska förlora sina pengar om en bank inte längre kan betala tillbaka. Skyddet gäller automatiskt för sparkonton i anslutna banker, och en medborgare behöver inte själv ansöka om det.

Internkontroll är en organisations egna rutiner för att upptäcka fel, fusk och risker i tid. Det handlar om hur en verksamhet själv följer upp att pengar och beslut hanteras rätt, innan problem hinner växa. Både myndigheter, kommuner och regioner använder internkontroll för att förebygga misstag och oegentligheter i den egna verksamheten.

Investeringsbudgeten är den del av kommunens budget som går till byggen och anläggningar, och den beslutas av fullmäktige. Den skiljer sig från löpande driftskostnader genom att handla om sådant som används under många år, till exempel skolor, vägar eller idrottsanläggningar. Eftersom fullmäktige är folkvalt är det ytterst invånarna som via valet påverkar hur dessa pengar prioriteras.

Ett investmentbolag är ett bolag vars verksamhet är att äga och styra andra bolag, ofta ett nav i en ägarsfär. Genom sitt ägande kan ett investmentbolag påverka hur de underliggande bolagen drivs och vilka beslut de fattar. Sådana bolag kan därför samla betydande inflytande över en stor del av näringslivet.

En invändning är en formell protest mot ett beviljat patent eller varumärke, och den är öppen för vem som helst. Den ger en möjlighet att hävda att skyddet inte borde ha beviljats, till exempel för att något liknande redan fanns. Invändningen prövas av den myndighet som hanterar registreringen, och fungerar som en kontroll av att ensamrätter delas ut på rätt grunder.

IVO står för Inspektionen för vård och omsorg och är statens tillsynsmyndighet över vård och omsorg. Myndigheten kontrollerar att verksamheter inom området följer de lagar och krav som gäller, och kan ingripa när brister upptäcks. En enskild kan vända sig till IVO med klagomål om vård eller omsorg, och myndigheten har tillsyn över både offentliga och privata utförare.

JO är riksdagens ombudsmän, som granskar att myndigheter behandlar medborgare korrekt. Ombudsmännen utses av riksdagen och är fristående från regeringen och förvaltningen. Som enskild kan du anmäla en myndighet eller en tjänsteman till JO om du anser att du blivit felaktigt behandlad.

En JO-anmälan är ett kostnadsfritt sätt att få Justitieombudsmannen att granska hur en myndighet behandlat dig. Justitieombudsmannen är riksdagens kontroll av att myndigheter och tjänstemän följer lagar och regler. Vem som helst kan anmäla, och granskningen kan leda till kritik mot myndigheten, även om den inte ändrar själva beslutet.

Jämförpris är priset per kilo eller liter som butiker måste visa för att du ska kunna jämföra varor. Det gör det lättare att se vad något egentligen kostar, oavsett hur stor förpackningen är. Kravet finns i konsumentlagstiftningen och syftar till att stärka köparens ställning genom att göra priserna tydliga och jämförbara i butikshyllan.

Jämställdhetsintegrering innebär att väga in jämställdhet i alla beslut i en organisation, i stället för att hantera frågan i ett sidospår. Tanken är att konsekvenser för kvinnor och män ska beaktas löpande i den vanliga verksamheten, inte bara i särskilda projekt. Arbetssättet används i offentlig förvaltning för att jämställdhet ska få genomslag i de beslut som faktiskt fattas.

Jäv är när en beslutsfattare har ett eget intresse i frågan och därför inte får delta i beslutet. Regeln finns för att beslut ska fattas sakligt och inte påverkas av personliga band eller egen vinning. Jäv kan uppstå på alla nivåer, i kommun, region och stat, och den som är jävig ska lämna över handläggningen till någon annan.

Karens är den tid eller det belopp i början av en sjukperiod som du själv står för. Det innebär att ersättningen inte börjar gälla från första stunden, utan att en del av kostnaden eller inkomstbortfallet bärs av den enskilde. Karens förekommer i flera delar av det sociala skyddsnätet, och reglerna för hur den räknas beslutas på statlig nivå.

En kartell är ett olagligt samarbete om priser eller marknadsdelning mellan företag som egentligen borde konkurrera. I stället för att tävla kommer företagen i hemlighet överens om till exempel vilka priser som ska gälla eller hur marknaden ska delas upp. Sådant samarbete är förbjudet eftersom det skadar konkurrensen och kan leda till högre priser för konsumenterna.

Klimatlagen är en svensk lag som tvingar varje regering att driva politiken mot riksdagens klimatmål. Den binder alltså regeringen oavsett vilka partier som styr, så att inriktningen ligger fast över tid. På så sätt kopplas det löpande regeringsarbetet till de långsiktiga mål som riksdagen har beslutat.

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende expertråd som varje år granskar om regeringens politik räcker för de uppsatta målen. Rådet fattar inga egna beslut utan lämnar en samlad bedömning som regering och riksdag kan ta del av. Granskningen gör det lättare för allmänhet och beslutsfattare att se om åtgärderna ligger i linje med målen.

Klinisk forskning är forskning som görs i vården, med patienter, ofta vid universitetssjukhusen. Den kan handla om att pröva nya behandlingar, läkemedel eller metoder under noga reglerade former. Forskningen är viktig eftersom den knyter samman ny kunskap med den vård som patienter faktiskt får.

Att kodifiera betyder att skriva in en redan etablerad praxis eller norm i lag. Det handlar alltså om att göra något som redan tillämpas till en skriven regel som gäller för alla. Beslutet att kodifiera fattas på den nivå som stiftar lagar, och det gör en tidigare oskriven ordning tydligare och mer förutsägbar.

Kolada är en öppen databas där du kan jämföra alla kommuner och regioner med tusentals nyckeltal. Eftersom uppgifterna är fritt tillgängliga kan vem som helst följa hur olika kommuner och regioner presterar inom till exempel ekonomi, skola och omsorg. Databasen gör det möjligt för invånare, journalister och beslutsfattare att jämföra verksamheter och se utvecklingen över tid.

Ett kollektivavtal är ett avtal mellan fack och arbetsgivare om löner och villkor, och det utgör kärnan i den svenska modellen. I stället för att staten bestämmer lönerna kommer parterna på arbetsmarknaden överens om dem. Avtalen reglerar sådant som lön, arbetstid och andra villkor för de anställda som omfattas.

Kommunal tillstyrkan är kravet att kommunfullmäktige säger ja innan vindkraft på land kan få tillstånd. Det ger kommunen ett avgörande inflytande över om sådana anläggningar ska kunna byggas inom kommunens gränser. Kravet innebär att den lokala nivån väger in i prövningen av vindkraft på land.

Kommunal utjämning är systemet som flyttar pengar mellan kommuner med olika skattekraft och behov. Syftet är att invånarna ska kunna få likvärdig service oavsett hur rik eller fattig deras kommun är. Eftersom kommuner skiljer sig åt i skatteunderlag, åldersstruktur och kostnader är utjämningen tänkt att jämna ut förutsättningarna så att skillnaderna i välfärd inte blir för stora.

Det kommunala vetot är kommunfullmäktiges rätt att säga nej till vindkraft: utan kommunens tillstyrkan ges inget tillstånd. Det betyder att en utbyggnad av vindkraft i praktiken kräver att kommunen ställer sig bakom den. Vetot ger det lokala folkvalda inflytande över om sådana anläggningar ska få byggas inom kommunens gränser.

Ett kommunalförbund är flera kommuner som driver en verksamhet ihop, vilket är vanligt för räddningstjänst. Genom att samarbeta kan kommunerna sköta uppgifter gemensamt i stället för var för sig. Förbundet styrs av de deltagande kommunerna, och det används när en verksamhet blir mer effektiv eller robust om flera går samman.

Kommunalskatten är inkomstskatten till kommun och region, och satsen står på lönebeskedet och beslutas av fullmäktige. Den är den huvudsakliga inkomstkällan för det som kommun och region ansvarar för, som skola, omsorg och vård. Eftersom varje fullmäktige beslutar om sin egen skattesats, kan kommunalskatten skilja sig åt mellan olika kommuner och regioner i landet.

Kommunalt självstyre är kommunernas och regionernas grundlagsfästa rätt att sköta sina egna angelägenheter och ta ut egen skatt. Det innebär att lokalt valda politiker, inte staten, fattar många beslut om verksamheten nära invånarna. Självstyret ramas in av lagar som riksdagen beslutar, men ger ändå ett betydande lokalt handlingsutrymme.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och är folkvalt i kommunvalet vart fjärde år. Här fattas de stora besluten om kommunen, till exempel budget och övergripande mål. Eftersom du röstar fram ledamöterna direkt i valet är fullmäktige din mest direkta kanal att påverka hur kommunen styrs.

Komvux är kommunal vuxenutbildning med kurser på grundskole- och gymnasienivå för vuxna. Utbildningen anordnas av kommunerna och vänder sig till den som behöver komplettera tidigare studier eller läsa in behörighet senare i livet. Den ger en andra chans att skaffa de kunskaper som krävs för vidare studier eller för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

En koncern är en grupp företag under samma ägare, ofta med dotterbolag i flera länder. Ett moderbolag äger och styr då de övriga bolagen, som kallas dotterbolag. Koncernformen gör det möjligt att samordna verksamhet och ägande över flera bolag och ibland över flera länders gränser.

Konkurrensskadeavgift är den avgift företag får betala till staten för brott mot konkurrensreglerna. Den kan bli aktuell när ett företag till exempel har gjort upp i förväg med konkurrenter eller missbrukat en dominerande ställning. Avgiften prövas i domstol och fungerar som en påföljd som ska avskräcka från att sätta konkurrensen ur spel.

Ett konstituerande möte är det första mötet, där stadgarna antas och den första styrelsen väljs. Det är vid detta möte en förening formellt bildas och får de regler och den ledning som ska styra verksamheten. Mötet hålls inom civilsamhället när människor går samman för att starta en förening, och beslutar vem som ska företräda den framåt.

Konsultationsordningen är lagen som kräver att staten, och numera även kommuner och regioner, konsulterar samiska företrädare i frågor som rör samerna. Syftet är att samerna som urfolk ska få komma till tals innan beslut fattas i ärenden som berör dem. Skyldigheten gäller alltså flera nivåer i det offentliga, inte bara staten.

Konsumentombudsmannen är chefen för Konsumentverket och kan driva konsumenters ärenden mot företag i domstol. Rollen innebär att företräda konsumenternas intressen och bevaka att företag följer reglerna på marknaden. Som myndighetsföreträdare kan ombudsmannen agera i frågor som rör många konsumenter.

Kontaktfamilj är en frivillig insats där ett barn regelbundet vistas hos en annan familj som stöd. Det kan ge barnet trygghet, omväxling och vuxna förebilder, och samtidigt avlasta de egna föräldrarna. Insatsen ordnas och beviljas av kommunens socialtjänst, och den bygger på frivillighet både hos familjen som tar emot barnet och hos dem som ansöker om stödet.

Kontraspionage är arbetet med att upptäcka och stoppa andra länders spioner i Sverige. Det handlar om att skydda känslig information, verksamheter och personer mot främmande makts underrättelseinhämtning. Uppgiften är en del av säkerhetsarbetet och bedrivs av myndigheter med ansvar för rikets säkerhet.

En konvention är ett internationellt avtal mellan stater, bindande för de länder som ratificerar det. Att ratificera innebär att ett land formellt åtar sig att följa avtalet. Konventioner ingås på mellanstatlig nivå och blir ett sätt för länder att enas om gemensamma regler, till exempel inom områden där samarbete över gränserna behövs.

En kostenhet är kommunens organisation för maten i skolor, förskolor och omsorg. Den planerar matsedlar, lagar och levererar måltider och ansvarar för att maten håller en bra standard. Eftersom det är en kommunal verksamhet styrs den lokalt, och för många invånare är kostenheten det som ligger bakom maten i den kommunala skolan eller äldreomsorgen.

Kostnadsutjämning är en omfördelning utifrån faktorer som kommunerna inte kan påverka, som åldersstruktur och geografi. Tanken är att en kommun med många äldre eller långa avstånd inte ska missgynnas jämfört med andra. Systemet är en del av hur staten försöker ge kommunerna mer likvärdiga förutsättningar att erbjuda service oavsett var i landet de ligger.

Kostråd är Livsmedelsverkets vetenskapligt grundade råd om vad vi bör äta. Råden bygger på en samlad genomgång av forskning och är tänkta som vägledning, inte som tvingande regler. Du möter dem ofta i information om hälsosam mat, och de kan också användas som stöd när måltider planeras inom det offentliga.

Kreativa Europa är EU:s program för stöd till kultur, film och kreativa sektorer. Pengarna fördelas på EU-nivå och kan sökas av aktörer i medlemsländerna, ofta för samarbeten över gränserna. För svenska kulturskapare och organisationer är programmet en väg till finansiering som kompletterar det stöd som finns nationellt och lokalt.

En krisledningsnämnd är en kommunal nämnd som kan ta över beslut från andra nämnder vid en allvarlig kris. Den gör det möjligt att fatta snabba beslut när en händelse är så omfattande att den ordinarie organisationen inte räcker till. Nämnden träder in vid extraordinära händelser och lämnar sedan tillbaka ansvaret när läget normaliserats.

Kultur- och fritidsnämnden är den kommunala nämnd som oftast ansvarar för idrottsanläggningar och föreningsbidrag. Den hanterar frågor om kultur, idrott och fritid på lokal nivå, inom de ramar som kommunfullmäktige beslutat. Ledamöterna är politiskt utsedda, och nämnden är ofta den del av kommunen som föreningslivet har närmast kontakt med.

Kulturarv är de spår av historien som samhället har valt att bevara, som byggnader, traditioner och berättelser. Vad som räknas som kulturarv är resultatet av val över tid om vad som anses värt att föra vidare till kommande generationer. Det förvaltas av både offentliga aktörer och enskilda, och bidrar till hur samhällets historia och identitet förstås.

Kulturmiljölagen är en statlig lag som skyddar fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Den slår fast att vissa lämningar och miljöer har ett värde som ska bevaras för framtiden. Tillsyn och beslut enligt lagen sköts framför allt av länsstyrelserna, dit man vänder sig i ärenden som rör skyddade kulturmiljöer.

En kulturplan är regionens fleråriga plan för kulturen, framtagen i samråd och grund för hur medlen fördelas. Den beskriver regionens prioriteringar och blir ett underlag när statliga och regionala kulturpengar ska fördelas. Eftersom planen tas fram i samråd får olika aktörer inom kulturlivet möjlighet att påverka inriktningen.

Kultursamverkansmodellen är systemet där staten ger varje region en pott kulturpengar. Regionen fördelar sedan pengarna vidare efter en egen regional kulturplan, framtagen i dialog med kommuner och kulturliv. Modellen flyttar en del av makten över kulturen från staten till regionerna.

En kvotflykting är en flykting som tas ut i samarbete med FN:s flyktingorgan och som får sitt tillstånd redan före resan till Sverige. Det betyder att personen är utvald och beviljad uppehållstillstånd innan ankomsten, till skillnad från den som söker asyl på plats i landet. Hur många som tas emot på detta sätt beslutas av staten inom ramen för den svenska flyktingpolitiken.

Källskydd är rätten att vara anonym när du lämnar uppgifter till medier, tillsammans med förbudet för myndigheter att efterforska källan. Det innebär att journalister inte får avslöja vem som tipsat dem, och att det allmänna inte får ta reda på vem källan är. Skyddet finns för att människor ska våga lämna information om missförhållanden utan att riskera följder.

Laga kraft betyder att ett beslut inte längre kan överklagas och därmed börjar gälla på riktigt. Så länge tiden för överklagande löper kan beslutet ännu ändras, men därefter står det fast. Begreppet är viktigt eftersom det avgör när ett beslut faktiskt kan genomföras, och du möter det i beslut från både kommuner och myndigheter.

En laglighetsprövning är kommunmedlemmars rätt att få lagligheten i ett kommunalt beslut prövad i förvaltningsrätten. Prövningen gäller om beslutet har gått till på rätt sätt och håller sig inom kommunens befogenheter, inte om det är lämpligt. Den som är medlem i kommunen kan begära en sådan prövning, vilket är ett sätt att kontrollera att kommunen följer reglerna.

Landsting är det gamla namnet på regionerna, och namnbytet blev klart 2020 medan uppdraget med vården i centrum är detsamma. Begreppet förekommer fortfarande i äldre texter och i vardagligt tal. Det handlar om den folkvalda nivå mellan kommun och stat som framför allt ansvarar för hälso- och sjukvården i länet.

LAS är lagen om anställningsskydd, alltså reglerna för anställning och uppsägning. Lagen anger bland annat vad som gäller vid olika anställningsformer och hur en uppsägning får gå till. Den beslutas av riksdagen och påverkar både arbetsgivare och anställda på den svenska arbetsmarknaden.

En lekmannaövervakare är en privatperson som på frivårdens uppdrag stödjer en dömd under övervakningstiden. Uppdraget är frivilligt och innebär att finnas till hands som medmänniska vid sidan av frivårdens egen personal. Syftet är att den dömda ska få stöd att leva laglydigt och hitta tillbaka till ett fungerande liv efter domen.

Livsmedelskontroll är kommunens oanmälda inspektioner av kök och butiker, samordnade av Livsmedelsverket. Inspektörerna kontrollerar bland annat hygien, hantering och märkning så att maten är säker att äta. Kontrollen sköts lokalt av kommunen men följer gemensamma regler, så att den fungerar likartat i hela landet.

Lokala ordningsföreskrifter är kommunens egna regler för ordning på allmän plats, till exempel om alkohol eller hundar. De gör det möjligt att anpassa vad som gäller på torg, i parker och på andra offentliga ytor efter förhållandena på orten. Det är kommunen som beslutar om dem, och de möter du i vardagen genom vad som är tillåtet och förbjudet på platser där människor rör sig.

Ett lokalpolisområde är polisens minsta geografiska enhet och den som arbetar närmast invånarna. Indelningen gör att polisen kan anpassa sitt arbete efter förhållandena på en viss plats och samverka med dem som bor och verkar där. Det är ofta via det lokala polisområdet en invånare möter polisens arbete i sin egen kommun eller stadsdel.

LOU står för lagen om offentlig upphandling och innehåller reglerna för hur det offentliga köper varor och tjänster. Lagen ska se till att skattepengar används väl och att olika leverantörer kan konkurrera på lika villkor. Den gäller när kommuner, regioner och statliga myndigheter handlar upp det de behöver för sin verksamhet.

LSS är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till bland annat assistans och ledsagning. Den vänder sig till personer med vissa funktionsnedsättningar och ska ge dem möjlighet att leva som andra. Stödet beslutas efter prövning, och kommunen har en central roll i att tillhandahålla insatserna.

LVM står för lag om vård av missbrukare och gäller tvångsvård som socialnämnden ansöker om och som förvaltningsrätten beslutar. Den kan bli aktuell när någon på grund av missbruk utsätter sin egen hälsa eller säkerhet för allvarlig fara och inte kan nås med frivillig vård. Eftersom det handlar om vård utan samtycke är beslutet förlagt till domstol som en rättssäkerhetsgaranti.

LVU är lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, det vill säga tvångsvård av barn, och beslut om sådan vård fattas av domstol. Lagen kan användas när ett barn far illa och nödvändig vård inte kan ges frivilligt. Att det är en domstol som beslutar är en rättssäkerhetsgaranti, eftersom tvångsvård är ett stort ingrepp i barnets och familjens liv.

En lägesbild är kommunens kartläggning av den lokala brottsligheten, och det är ett lagkrav sedan 2023. Genom att samla in kunskap om läget kan kommunen se vilka problem som finns och var de uppstår. Lägesbilden tas fram på kommunal nivå och används som underlag för att planera arbetet mot brott, ofta tillsammans med polisen.

En länsplan är regionens plan för hur statliga pengar till regionala vägar och cykelstråk ska användas. I den prioriterar regionen vilka satsningar i länet som ska genomföras under de kommande åren. Eftersom pengarna kommer från staten men fördelas regionalt, är länsplanen en länk mellan nationella resurser och de lokala behov som finns i länets transportsystem.

Länsstyrelsen är statens regionala myndighet i varje län och sköter i praktiken mycket av miljöskyddet. Den företräder staten på regional nivå och har uppgifter inom en rad områden, från miljö och natur till samhällsplanering och beredskap. En medborgare kan möta länsstyrelsen till exempel vid tillstånd, tillsyn eller överklaganden inom dess ansvarsområden.

En läroplan är det statliga styrdokument som anger skolans mål, värdegrund och innehåll. Den beslutas på nationell nivå och gäller för skolorna i landet, så att utbildningen vilar på en gemensam grund. För elever och föräldrar är läroplanen det som beskriver vad skolan ska arbeta mot och vilka värden den ska bygga på.

Lärosäte är ett samlingsnamn för universitet och högskolor. Begreppet används för att tala om dessa utbildnings- och forskningsmiljöer som grupp, oavsett om de kallas universitet eller högskola. Lärosätena ansvarar för högre utbildning och forskning, och det är hit du söker dig för studier efter gymnasiet.

Lönekartläggning är arbetsgivarens årliga genomgång av löneskillnader mellan kvinnor och män, ett krav i diskrimineringslagen. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön. Genomgången görs på varje arbetsplats och ska göras oavsett om arbetsgivaren är privat eller offentlig.

Ett mandat är en plats i riksdagen eller ett fullmäktige, och platserna fördelas proportionellt efter rösterna. Det innebär att ett parti får andelar av platserna i förhållande till hur stor del av rösterna det fick. På så sätt omvandlas din röst i ett val till representation, och antalet mandat avgör hur stort inflytande varje parti får i den valda församlingen.

En mark- och miljödomstol är en domstol som prövar miljötillstånd, planer och vattenfrågor. Hit kan ärenden komma både som ansökningar om tillstånd och som överklaganden av beslut som rör mark, miljö och vatten. Domstolen avgör tvister och tillståndsfrågor på området, och dess avgöranden kan få betydelse för både enskilda, företag och kommuner.

En markanvisning är kommunens besked att en byggherre får förhandla om att bygga på kommunal mark. Det ger byggherren ensamrätt att under en tid diskutera villkoren för ett projekt på marken. Eftersom det handlar om mark som kommunen äger är det kommunen som avgör vem som får en markanvisning och på vilka villkor.

En markupplåtelse är ett tillstånd att använda kommunens mark, till exempel för en uteservering eller skylt. Det krävs när någon vill ta offentlig mark i anspråk för ett särskilt ändamål. Kommunen prövar ansökan, och tillståndet reglerar hur och under vilken tid marken får användas.

Matråd är ett forum på många skolor där elever får tycka till om skolmaten. Här kan elever och personal diskutera maten, lämna synpunkter och vara med och påverka utbudet. Råden är ett sätt att ge unga inflytande över sin vardag i skolan, och de bidrar till dialog mellan eleverna och dem som lagar och planerar maten.

Maxtaxa är taket för vad förskola och fritidshem får kosta för en familj, knutet till ett statligt system. Det betyder att avgiften inte får bli högre än en viss nivå, oavsett vad en plats faktiskt kostar att driva. Systemet finns för att barnomsorgen ska vara överkomlig för familjer, och kommunerna tillämpar taket inom de ramar staten satt upp.

MBL står för medbestämmandelagen, som ger facket rätt till information och förhandling före viktiga beslut. Det innebär att en arbetsgivare ska informera och förhandla med facket innan beslut som rör verksamheten eller de anställda. Lagen gäller i arbetslivet och spelar roll för hur anställda, genom sin fackliga organisation, kan vara med och påverka på arbetsplatsen.

En medborgardialog är kommunens eller regionens organiserade samtal med invånarna utanför de formella besluten. Den kan ske genom till exempel möten, samråd eller enkäter och används för att fånga in synpunkter inför en fråga. Dialogen ersätter inte de beslut som folkvalda fattar, utan är ett sätt för invånare att göra sin röst hörd mellan valen.

Medborgarförslag är rätten i många kommuner att lämna ett eget förslag direkt till fullmäktige. Ofta finns ingen åldersgräns, så även unga kan använda den. Varje kommun avgör själv om den erbjuder möjligheten och hur förslagen hanteras.

Ett medborgarlöfte är ett konkret åtagande från polis och kommun, baserat på dialog med invånarna. Det bygger på vad de som bor på en plats upplever som viktigt för tryggheten, och pekar ut vad polis och kommun lovar att göra åt det. Löftet är lokalt och följs upp, så att invånarna kan se om det som utlovats genomförs.

En medborgarskapsceremoni är ett lagstadgat välkomnande av nya medborgare som varje kommun ordnar minst en gång om året. Ceremonin markerar att en person har blivit svensk medborgare och är en symbolisk välkomst snarare än ett steg i själva ansökan. Att den är lagstadgad innebär att alla kommuner är skyldiga att anordna den.

Medfinansiering är kravet att den som får EU-stöd eller projektmedel också bidrar med egna pengar eller arbetstid. Tanken är att mottagaren ska ha ett eget engagemang i projektet och inte enbart förlita sig på bidraget. Kravet gäller ofta kommuner, regioner, företag och organisationer som söker stöd, exempelvis för insatser inom infrastruktur eller utveckling.

Mediestöd är statligt stöd som fördelas av MPRT för att trygga journalistik i hela landet. Stödet kan gå till medier på platser där det annars är svårt att få verksamheten att bära sig. Tanken är att människor i hela landet ska ha tillgång till oberoende nyhetsrapportering.

Mellanmänsklig tillit är tilliten mellan människor som inte känner varandra, och den mäts ofta med frågan om folk i allmänhet går att lita på. Det handlar alltså om hur stor grundtrygghet människor känner gentemot okända i samhället. Hög sådan tillit brukar göra det lättare att samarbeta, göra affärer och lösa gemensamma problem, och den ses därför som viktig för hur ett samhälle fungerar.

En migrationsdomstol är en förvaltningsdomstol som prövar överklagade beslut från Migrationsverket. Den som har fått ett beslut i ett migrationsärende och inte är nöjd kan överklaga, och då gör domstolen en ny prövning av ärendet. På så sätt fungerar migrationsdomstolen som en kontroll av att besluten i frågor om till exempel uppehållstillstånd och medborgarskap är riktiga.

Mikrodata är uppgifter på individnivå som skyddas av sekretess men kan göras tillgängliga för forskning under strikta villkor. Till skillnad från sammanställd statistik beskriver de enskilda personer eller objekt. Forskare kan få tillgång till uppgifterna efter prövning, och de hanteras då på ett sätt som värnar den enskildes integritet.

Miljöbalken är den samlade svenska miljölagen som styr tillstånd för verksamheter som påverkar miljön. Den samlar regler om hur mark, vatten och natur får användas och vad som krävs av den som bedriver verksamhet. Balken används vid prövning och tillsyn av allt från industrier till mindre verksamheter med miljöpåverkan.

Miljöprövningsdelegationen är den del av länsstyrelsen som beslutar om miljötillstånd för större anläggningar. Den prövar om en verksamhet kan tillåtas och vilka villkor som i så fall ska gälla för att skydda människor och miljö. Att prövningen ligger på regional nivå hos länsstyrelsen gör att lokala förhållanden kan vägas in samtidigt som besluten följer den gemensamma miljölagstiftningen.

Miljötillstånd är ett tillstånd som större verksamheter måste ha, och det prövas av länsstyrelse eller mark- och miljödomstol. Prövningen gäller verksamheter som kan påverka miljön mer påtagligt, till exempel viss industri. Genom tillståndet sätts villkor för hur verksamheten får bedrivas, så att påverkan på omgivning och natur hålls inom godtagbara gränser.

Miljötillsyn är kommunens kontroll av att gårdar följer miljöreglerna, till exempel för gödsel. Genom tillsynen granskas att verksamheten inte skadar miljön mer än reglerna tillåter. Kontrollen utförs på kommunal nivå, och den fungerar som ett sätt att se till att fastställda regler faktiskt efterlevs i praktiken.

En miljözon är ett område där kommunen begränsar vilka fordon som får köra, för att skydda luften. Genom att hålla vissa fordon borta vill kommunen minska utsläppen där många människor vistas. Eftersom det är kommunen som beslutar, kan reglerna se olika ut på olika platser, och de möter invånaren framför allt i större tätorter.

Ministerstyre är när en minister försöker styra ett enskilt myndighetsbeslut, vilket är förbjudet i Sverige. Myndigheterna ska fatta beslut i enskilda ärenden självständigt, utan att en minister lägger sig i. Regeringen styr i stället myndigheterna på ett övergripande sätt, genom lagar, budget och allmänna uppdrag, inte genom att avgöra det enskilda fallet.

Minoritetslagen är lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, med rättigheter i hela landet och förstärkta i förvaltningsområden. Den ger de nationella minoriteterna ett grundläggande skydd överallt, samtidigt som vissa kommuner och regioner som ingår i ett förvaltningsområde har utökade skyldigheter. Lagen beslutas av riksdagen och rör bland annat rätten att använda sitt språk i kontakt med det offentliga.

Modersmålsundervisning är ett skolämne för elever som talar ett annat språk hemma, med en starkare rätt för minoritetsspråken. Undervisningen anordnas av kommunen och syftar till att stärka elevens språk vid sidan av svenskan. Att de nationella minoritetsspråken har ett starkare skydd innebär att rätten till undervisning i dem väger tyngre.

Moms, eller mervärdesskatt, är den statliga skatt som ingår i nästan varje pris du betalar. Skatten läggs på varor och tjänster i flera led och betalas in till staten av företagen. Eftersom momsen ingår i priset möter du den varje gång du handlar, även om den sällan syns som en egen post.

Monopol är när en enda aktör kontrollerar en hel marknad, vilket ibland är förbjudet och ibland statligt beslutat. I vissa fall ses det som skadligt för konkurrensen och motverkas, i andra fall har staten medvetet valt att ge en aktör ensamrätt på ett område. Skillnaden ligger i om ensamställningen uppstår av sig själv eller är ett politiskt beslut med ett bestämt syfte.

En motion är ett förslag, antingen från en riksdagsledamot eller från en medlem inne i ett parti eller en förening. Genom att lämna en motion kan den som har förslagsrätt få upp en fråga till behandling och beslut i den församling det gäller. Motioner är därför ett av de vanligaste sätten att väcka nya frågor, både i riksdagen och i föreningslivet.

Motståndskraft är samhällets förmåga att stå emot och återhämta sig från angrepp och kriser. Det handlar både om att klara en påfrestning när den inträffar och om att kunna komma tillbaka efteråt. Förmågan byggs upp av många aktörer tillsammans, från staten och kommunerna till företag och enskilda.

MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, fördelar statsbidrag till organisationer. Myndigheten arbetar med frågor som rör unga och det civila samhället och tar fram kunskap inom området. Genom bidragen får föreningar och organisationer ekonomiskt stöd för sin verksamhet.

Multilateralt bistånd är bistånd som går via internationella organisationer som FN i stället för direkt mellan två länder. Pengarna kanaliseras då genom organisationer som arbetar globalt, vilket kan ge bredd och samordning som ett enskilt land har svårt att uppnå på egen hand. Sverige väljer hur biståndet ska fördelas mellan denna form och stöd som ges direkt till ett mottagarland.

Must är den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och är en del av Försvarsmakten. Verksamheten handlar om att ge regering och försvar underlag om hot och förhållanden i omvärlden samt att skydda den egna verksamheten. Eftersom Must hör till Försvarsmakten är inriktningen främst kopplad till det militära försvaret och rikets säkerhet.

En muta är en otillbörlig förmån som ges eller tas emot för att påverka hur någon sköter sitt uppdrag. Det kan handla om pengar, gåvor eller andra fördelar som syftar till att styra ett beslut på ett otillåtet sätt. Förbudet mot mutor gäller brett i samhället och finns för att uppdrag ska skötas opartiskt och förtroendet för verksamheten bevaras.

En myndighet är en självständig del av staten som tillämpar lagar och fattar beslut i enskilda ärenden. Myndigheter sköter sådant som riksdag och regering har bestämt, men avgör de enskilda fallen på egen hand utifrån gällande regler. Medborgaren möter en myndighet när ett ärende ska prövas, till exempel en ansökan, ett tillstånd eller ett beslut som rör den enskilde.

En myndighetsgemensam satsning är ett samarbete där polisen och en rad kontrollmyndigheter angriper organiserad brottslighet tillsammans. Tanken är att flera myndigheter genom att samordna sina verktyg når längre än var och en för sig. Samarbetet riktar in sig på brottsupplägg som spänner över flera områden, där olika myndigheter kan bidra med sina respektive befogenheter.

Mönsterskydd är skydd för en produkts utseende och form, och kallas också designskydd. Det skyddar alltså hur något ser ut snarare än hur det fungerar tekniskt. För den som har skapat en design innebär skyddet att andra inte fritt får använda samma utseende, och det är en del av immaterialrätten.

Mönstring är prövningen av unga inför värnplikt, som görs hos Plikt- och prövningsverket. Vid mönstringen bedöms hälsa och förmåga för att avgöra vem som är lämplig för militär tjänstgöring. Den är en del av det system som ska se till att försvaret kan bemannas, och kallelsen kommer från myndigheten.

Mötesfrihet är en grundlagsskyddad rätt att samlas och demonstrera på allmän plats. Den gör det möjligt att uttrycka åsikter tillsammans med andra, till exempel genom möten och demonstrationer. Rätten är en del av de fri- och rättigheter som skyddar det offentliga samtalet, men den kan begränsas i lag under vissa förutsättningar.

Narkotikastrafflagen är den lag som gör all befattning med narkotika straffbar, även eget bruk. Det betyder att inte bara försäljning och innehav är förbjudet, utan också att använda narkotika. Lagen är beslutad på statlig nivå och gäller i hela landet, och den är grunden för hur narkotikabrott hanteras i rättsväsendet.

De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, grupper med lång historia i Sverige och ett särskilt lagskydd. Skyddet finns för att deras språk och kultur ska kunna bevaras och utvecklas över tid. Det innebär bland annat att det offentliga har ett ansvar att värna minoriteternas möjligheter att använda sitt språk och föra sin kultur vidare.

Den nationella planen är statens tolvåriga plan för järnväg och nationella vägar, och den beslutas av regeringen. Planen anger vilka satsningar som ska göras i transportsystemet under perioden. Den tas fram med underlag från ansvariga myndigheter och styr sedan vilka projekt som genomförs på järnvägen och de nationella vägarna.

Den nationella säkerhetsstrategin är regeringens samlade dokument om hoten mot Sverige och hur de ska mötas. Den beskriver hur olika risker och hot hänger ihop och pekar ut inriktningen för säkerhetsarbetet. Strategin blir ett gemensamt underlag för hur staten ser på och hanterar landets säkerhet.

De nationella vaccinationsprogrammen är de vaccinationer som erbjuds alla i en viss grupp och som beslutas av regeringen. De omfattar vaccin som anses viktiga för folkhälsan, till exempel sådana som ges inom barnhälsovården och skolan. Eftersom erbjudandet gäller hela befolkningsgrupper är programmen ett verktyg för att skydda många mot allvarliga sjukdomar och hindra smitta från att spridas.

Ett nationellt minoritetsspråk är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, alltså språk med lagstadgat skydd. Skyddet innebär bland annat att språken ska kunna bevaras och användas, och att samhället har ett ansvar för att främja dem. Statusen är fastlagd i lag för att stärka de nationella minoriteternas möjlighet att behålla sitt språk.

NATO är den försvarsallians där Sverige är medlem sedan 2024, och grundtanken är att ett angrepp på en medlem räknas som ett angrepp på alla. Medlemsländerna åtar sig alltså att stå tillsammans om någon av dem angrips. Det är ett mellanstatligt samarbete som rör Sveriges säkerhet och försvar i förhållande till andra länder.

Natura 2000 är EU:s nätverk av skyddade naturområden, och det finns i alla medlemsländer. Områdena pekas ut för att bevara värdefull natur och utsatta arter och livsmiljöer. Eftersom skyddet bygger på gemensamma EU-regler men förvaltas i varje land, innebär det att verksamhet som kan påverka ett sådant område ofta måste prövas särskilt.

Naturalisation innebär att bli medborgare genom ansökan, vilket i Sverige prövas av Migrationsverket. Det är vägen till medborgarskap för den som inte fått det automatiskt, till exempel vid födelsen. Den som ansöker måste uppfylla vissa villkor, och Migrationsverket prövar ärendet och beslutar om ansökan ska beviljas.

Ett naturreservat är ett skyddat naturområde som stat eller kommun bildar med stöd av miljöbalken. Skyddet finns för att bevara värdefull natur och de djur och växter som lever där. Beslutet fattas av det offentliga, och för dig som besökare betyder reservatet att området är bevarat men ofta tillgängligt enligt vissa regler.

En norm är en oskriven regel om hur man bör bete sig, som följs utan att någon formellt beslutat den. Till skillnad från lagar uppstår normer i samspelet mellan människor och upprätthålls genom förväntningar och reaktioner i omgivningen. De påverkar vardagen i allt från hur vi hälsar till hur vi uppträder i det offentliga rummet.

En nämnd är en politiskt tillsatt grupp som styr ett område i kommunen eller regionen, till exempel utbildning. Ledamöterna utses av de förtroendevalda i fullmäktige efter valet. Nämnderna ansvarar för olika delar av verksamheten och fattar beslut inom sina respektive områden.

En nämndeman är en politiskt utsedd lekmannadomare som dömer tillsammans med juristdomare i tingsrätt och hovrätt. Nämndemannen är alltså ingen jurist, utan deltar för att vanliga medborgare ska vara med och döma. Uppdraget innebär att man är med och avgör skuld och påföljd, och det ses som ett sätt att förankra rättskipningen i samhället.

Oaktsam våldtäkt är ett brott där gärningspersonen var grovt oaktsam i frågan om deltagandet var frivilligt. Det betyder att ansvar kan komma i fråga även när personen inte säkert insåg, men borde ha förstått, att det andra deltagandet inte var frivilligt. Brottet prövas i domstol, som bedömer omständigheterna i det enskilda fallet.

Offentlig upphandling är när kommuner, regioner och staten köper varor och tjänster enligt regler om öppen konkurrens. Reglerna ska ge leverantörer lika möjligheter att lämna anbud och se till att skattepengar används väl. För företag innebär det att man kan tävla om att leverera till det offentliga, och för medborgare att inköpen sker öppet.

Offentlighetsprincipen är din rätt att läsa myndigheters och kommuners handlingar, till exempel avtal och fakturor. Den gör det möjligt för medborgare och medier att granska hur det offentliga arbetar och använder sina resurser. Vissa uppgifter kan dock vara sekretessbelagda, och då kan en handling helt eller delvis hemlighållas.

Ett offentligt biträde är en jurist som staten betalar för att stödja den asylsökande under prövningen. Biträdet hjälper personen att föra fram sina skäl och tillvarata sina rättigheter i ärendet. Att staten står för kostnaden är en rättssäkerhetsfråga, eftersom besluten ofta är ingripande och den enskilde sällan kan reglerna på egen hand.

Officiell statistik är statistik som myndigheter enligt lag ska ta fram och hålla tillgänglig för alla. Den ska följa vissa krav på kvalitet och tillförlitlighet så att den går att lita på. Att den är öppen för alla gör att medborgare, medier och beslutsfattare kan bygga sina slutsatser på samma faktagrund.

Ett ombud är den som deklarerar varan åt dig, oftast transportören, som tar en avgift för tjänsten. I stället för att du själv sköter pappersarbetet kan ombudet göra det i ditt ställe. Det blir aktuellt i samband med tull, och du möter det när en vara behöver tullbehandlas på vägen till dig.

Omprövning är rätten att få ett myndighetsbeslut granskat på nytt av samma myndighet. Det sker ofta innan du går vidare och överklagar till domstol. Myndigheten kan då ändra sitt beslut om det blivit fel eller om nya uppgifter tillkommit.

Omsorgsplikt är licensbolagens skyldighet att följa spelarnas beteende och ingripa vid tecken på riskspelande. Det innebär att ett spelbolag inte bara får sälja spel, utan också ska vara uppmärksamt på spelare som visar tecken på problem. Skyldigheten finns för att minska skador kopplade till spel, och den gäller de bolag som har tillstånd att erbjuda spel.

Omställningsstudiestöd är ett statligt stöd via CSN för den som mitt i arbetslivet utbildar sig för att stärka sin ställning. Det vänder sig till människor som redan har arbetat ett antal år och vill vidareutbilda sig eller byta inriktning. Stödet söks hos CSN och är tänkt att göra det lättare att kombinera studier med försörjning senare i yrkeslivet.

Ordningsföreskrifter är kommunens lokala regler för offentliga platser, beslutade av fullmäktige. De anger vad som gäller på torg, gator och andra allmänna platser inom kommunen. Eftersom de beslutas lokalt kan reglerna se olika ut mellan kommuner, och du möter dem i vardagen ute i det offentliga rummet.

Ordningslagen är en statlig lag om ordning och säkerhet på allmän plats, och den utgör grunden för många av polisens villkor. Den beslutas av riksdagen och reglerar bland annat allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Du möter den indirekt när polisen ställer villkor för demonstrationer, evenemang eller annan verksamhet på allmän plats.

En ordningsvakt är en person som förordnats av Polismyndigheten att upprätthålla ordning i ett avgränsat område, ofta betald av kommunen. Vakten arbetar under polisens ledning och har vissa befogenheter som en vanlig privatperson inte har. Du kan möta ordningsvakter på platser som torg, evenemang eller i kollektivtrafiken.

Ett ordningsvaktsområde är ett avgränsat område där ordningsvakter får verka, och det beslutas av Polismyndigheten efter ansökan. Inom området får ordningsvakter utföra sina uppgifter på allmän plats, vilket annars inte är tillåtet hur som helst. Att gränserna bestäms av polisen innebär att det är en myndighet som avgör var den här typen av bevakning får förekomma.

En orosanmälan är en anmälan till socialtjänsten när du misstänker att ett barn far illa, och vem som helst får anmäla. Syftet är att socialtjänsten ska få kännedom om barn som kan behöva skydd eller stöd, så att de kan utreda situationen. Anmälan görs på kommunal nivå, och vissa yrkesgrupper som arbetar med barn har dessutom en skyldighet att anmäla.

Papperslös är en person som vistas i landet utan tillstånd. Det kan till exempel handla om någon som stannat kvar efter ett avslag eller som rest in utan tillstånd. Situationen påverkar vilken tillgång personen har till olika delar av samhällsservicen, och frågan berör flera myndigheter.

Parlamentarism är principen att regeringen måste tolereras av riksdagen för att kunna styra. Det innebär att en regering inte kan sitta kvar om en majoritet i riksdagen aktivt motsätter sig den. Principen knyter regeringens makt till folkets valda företrädare i riksdagen.

Parterna är ett samlingsnamn för fack och arbetsgivarorganisationer som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden. Genom kollektivavtal kommer de överens om sådant som löner och anställningsvillkor, ofta utan att staten lägger sig i. Denna ordning, där parterna själva tar ansvar för stora delar av regleringen, är ett utmärkande drag för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.

Partistöd är offentliga pengar till partierna, beslutade av riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Stödet finns på alla nivåer och ska bidra till att partierna kan bedriva sin verksamhet och delta i det demokratiska arbetet. Hur stort stödet är beslutas av den valda församlingen på respektive nivå.

Patent är en ensamrätt i upp till tjugo år att utnyttja en uppfinning, i utbyte mot att den offentliggörs. Den som har patent kan alltså hindra andra från att använda uppfinningen under skyddstiden. I gengäld blir uppfinningen känd för alla, vilket både belönar den som skapat något nytt och sprider kunskap som andra kan bygga vidare på.

En patientnämnd är regionens fristående instans dit du kan vända dig med klagomål och synpunkter på vården. Nämnden hjälper till att reda ut vad som hänt och föra fram patientens synpunkter, men avgör inte skuld eller utdömer ersättning. Eftersom varje region har en sådan nämnd, är den en väg för patienter att få stöd när något i kontakten med vården inte fungerat.

PBL, plan- och bygglagen, är riksdagens regler för all planering och allt byggande. Lagen styr hur mark får användas och vad som krävs för att få bygga, från översiktlig planering till enskilda bygglov. Mycket av det praktiska arbetet sker i kommunerna, som planlägger mark och prövar bygglov inom ramen för lagen.

Peer review innebär att forskares ansökningar och resultat granskas av andra forskare innan beslut och publicering. Granskarna bedömer kvaliteten och om slutsatserna håller, vilket ska fungera som en kvalitetskontroll inom forskningen. Förfarandet används både när forskningsmedel ska fördelas och när vetenskapliga texter ska publiceras.

En pendlingsregion är det område du kan jobba i utan att flytta, format av hur trafiken är dragen. Den växer eller krymper beroende på hur snabbt och enkelt det går att ta sig till och från arbetet. Satsningar på vägar och kollektivtrafik, som beslutas på olika nivåer, påverkar därför hur stor din pendlingsregion blir.

Penningpolitik är Riksbankens styrning av ekonomin genom räntan, fristående från regeringen. Genom att höja eller sänka räntan kan Riksbanken påverka hur mycket som lånas, sparas och konsumeras. Att Riksbanken är fristående innebär att besluten fattas oberoende av den sittande regeringen.

Penningtvätt är att få brottspengar att se lagliga ut, ofta via företag och kontantbranscher. Det handlar om att dölja varifrån pengarna kommer så att de kan användas utan att väcka misstankar. Eftersom det möjliggör annan brottslighet är det ett centralt mål i arbetet mot organiserad brottslighet, och banker och vissa företag är skyldiga att vara uppmärksamma på det.

Ett pensionärsråd är ett forum som finns i många kommuner, där pensionärsorganisationer möter politikerna. Det ger äldre en kanal att föra fram synpunkter och påverka frågor som rör deras vardag innan beslut fattas. Rådet är rådgivande och ett sätt för kommunen att ta del av äldres erfarenheter i den lokala politiken.

En personalliggare är en lista över vilka som arbetar på en arbetsplats, och den krävs i branscher med hög risk för svartarbete. Liggaren ska visa vem som är på plats och arbetar, och kan kontrolleras vid oanmälda besök. Kravet finns för att motverka svartarbete och göra det lättare att se att arbetsgivare följer reglerna.

En personröst är krysset på valsedeln som kan lyfta en kandidat förbi partiets listordning. Genom att kryssa kan väljaren påverka vilka personer inom ett parti som blir valda, inte bara vilket parti som får rösten. Personrösterna räknas vid valet och kan ändra ordningen mellan ett partis kandidater.

Planmonopol är kommunens ensamrätt att bestämma hur mark får användas, genom översiktsplaner och detaljplaner. Det innebär att det är kommunen som styr var det får byggas bostäder, verksamheter och infrastruktur. Monopolet ger kommunen ett starkt verktyg i samhällsplaneringen, och som invånare möter man det när nya områden planeras eller när planer ställs ut för synpunkter.

Ett platsvarumärke är den medvetna berättelsen om en plats, riktad till besökare, inflyttare och investerare. Det handlar om hur en kommun, region eller ett land vill uppfattas och vad man lyfter fram av historia, miljö och näringsliv. Syftet är ofta att locka turism, kompetens och investeringar genom att ge en tydlig och tilltalande bild av platsen.

Preliminärskatt är den skatt arbetsgivaren drar varje månad, ett förskott som stäms av i deklarationen. I stället för att hela skatten betalas i efterhand dras den löpande från lönen. Vid deklarationen jämförs det som dragits med den slutliga skatten, och skillnaden blir antingen pengar tillbaka eller skatt att betala.

Producentansvar innebär att den som säljer en produkt ansvarar för att den samlas in och återvinns. Tanken är att kostnaden och ansvaret för avfallet ska ligga hos den som satt produkten på marknaden, inte enbart hos hushållen. För konsumenten märks det genom att vissa produkter och förpackningar kan lämnas till insamling, vilket är ordnat tack vare detta ansvar.

En proposition är regeringens skarpa förslag till riksdagen, till exempel om att sända en styrka utomlands. Det är så regeringen formellt lägger fram sådant den vill att riksdagen ska besluta om. Riksdagen behandlar sedan förslaget och röstar om det, vilket gör propositionen till en central del av hur lagar och stora beslut kommer till.

Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst, finansierad via en avgift och med uppdrag från riksdagen men redaktionellt oberoende. Uppdraget anger vad verksamheten ska leverera, samtidigt som det redaktionella innehållet bestäms fritt och inte styrs av staten. Tanken är att alla ska ha tillgång till oberoende nyheter och program, oavsett var i landet de bor.

Punktskatt är en extra skatt på utvalda varor som bensin, alkohol och tobak, ofta i syfte att styra beteenden. Den beslutas av riksdagen och läggs på utöver det vanliga priset, vilket gör de berörda varorna dyrare. Tanken är dels att ge staten inkomster, dels att minska konsumtionen av sådant som anses skadligt eller belastande.

Påföljd är domstolens samlade ord för straff: böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse. Det är domstolen som beslutar om påföljd när någon döms för ett brott. Vilken påföljd som väljs beror bland annat på brottets allvar och omständigheterna i det enskilda fallet.

En påverkanskampanj är samordnade försök av främmande makt att förändra opinion eller beslut, ofta i det dolda. Syftet kan vara att påverka hur människor tänker, hur de röstar eller hur beslutsfattare agerar. Att kampanjerna ofta är dolda gör dem svåra att upptäcka, och de räknas som en del av hoten mot samhällets säkerhet.

Ett ramavtal är ett avtal som gör att det offentliga kan beställa löpande från utvalda leverantörer. I stället för att göra en ny upphandling vid varje köp fastställs villkor och leverantörer i förväg, så att avrop sedan kan ske enklare under avtalstiden. Ramavtal används av kommuner, regioner och statliga myndigheter för varor och tjänster som behövs återkommande.

Rambeslut är riksdagens tvåstegsmodell där man först tar ställning till helheten och ramarna, och sedan till detaljerna. I det första steget bestäms de samlade nivåerna, och i det andra fördelas pengarna inom dessa ramar. Modellen används i budgetarbetet för att helheten ska ligga fast innan de enskilda delarna avgörs.

Ramprogrammet är EU:s fleråriga program för forsknings- och innovationspengar, just nu Horisont Europa. Det fördelar medel till forskning och utveckling i medlemsländerna och samarbeten över gränserna. Forskare, lärosäten och företag kan söka pengar ur programmet för sina projekt.

Att ratificera är det formella godkännande som gör ett internationellt avtal bindande för Sverige, oftast genom riksdagen. Först efter detta steg har landet åtagit sig att följa avtalet fullt ut. Att beslutet vanligen fattas av riksdagen är ett sätt att förankra åtagandet demokratiskt, eftersom avtalet kan få betydelse för lagar och förhållanden inom landet.

Regeringsformen är den grundlag som beskriver hur Sverige styrs och räknar upp dina fri- och rättigheter. Den slår bland annat fast hur den offentliga makten är fördelad och hur den ska utövas under lagarna. Som grundlag är den svårare att ändra än vanliga lagar, vilket ger ett extra skydd för de grundläggande spelreglerna och rättigheterna.

Regeringskansliet är regeringens egen myndighet, där departementen förbereder politiken och styr förvaltningen. Här tas underlag och förslag fram som regeringen sedan kan besluta om. Kansliet hör till den statliga nivån och fungerar som den apparat som hjälper regeringen att leda arbetet och genomföra sin politik.

En regional utvecklingsstrategi är regionens långsiktiga plan för länets utveckling, där bland annat besöksnäringen ofta ingår. I den beskriver regionen vilken riktning den vill att länet ska ta på sikt och vilka områden som ska prioriteras. Strategin är vägledande för regionens eget arbete och fungerar som en gemensam ram som andra aktörer i länet kan förhålla sig till.

Ett regionalt serviceprogram är regionens plan för att behålla grundläggande service i hela länet. Det handlar om att människor och företag ska ha tillgång till viktig service även utanför de större orterna. Programmet beslutas på regional nivå och fungerar som ett underlag för insatser som ska motverka att service försvinner från glesare delar av länet.

Regionalt utvecklingsansvar är regionens lagstadgade uppdrag att leda länets utveckling och fördela vissa utvecklingsmedel. Det innebär att regionen samordnar arbetet med frågor som rör länets långsiktiga utveckling och prioriterar hur en del medel används. Ansvaret ligger på regional nivå, mellan den enskilda kommunen och staten.

Registerdata är uppgifter som redan finns hos myndigheter och återanvänds för statistik i stället för att man samlar in nya enkäter. Genom att utgå från befintliga register slipper man fråga människor på nytt, samtidigt som hanteringen omges av regler för skydd av personuppgifter. Sådan statistik används som underlag när beslut ska fattas och följas upp.

En registrator är den funktion hos en myndighet som tar emot, registrerar och lämnar ut handlingar. Genom registratorn hålls ordning på myndighetens handlingar så att de går att hitta i efterhand. Det är ofta hit du vänder dig om du vill begära ut en allmän handling.

Regleringsbrevet är regeringens årliga styrdokument till varje statlig myndighet. Där står vilka mål och uppdrag myndigheten har och hur mycket pengar den får använda. Det är ett av regeringens viktigaste verktyg för att styra förvaltningen.

Att reklamera betyder att klaga på ett fel i en vara eller tjänst och kräva att felet rättas till. Det är något du som konsument gör direkt mot säljaren eller företaget du köpt av. Reklamation är ett konkret sätt att ta tillvara dina rättigheter när det du köpt inte är som det ska, och den bygger på regler som skyddar köpare.

Religionsfrihet är den grundlagsskyddade friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion, eller att helt avstå. Att skyddet finns i grundlag innebär att det väger tungt och inte kan begränsas hur som helst. Friheten gäller alla i Sverige och omfattar både rätten att tro och utöva och rätten att inte tillhöra någon religion.

En remiss är när ett förslag skickas ut så att myndigheter, organisationer och enskilda får tycka till innan beslut fattas. Svaren, remissvaren, blir en del av underlaget och kan ändra förslaget. Remissrundan är ett av de tydligaste tillfällena för utomstående att påverka.

En renhållningsordning är kommunens avfallsplan och föreskrifter, som ställs ut för granskning innan beslut. Den beskriver hur avfallet ska hanteras i kommunen och vilka regler som gäller för hushåll och verksamheter. Att den ställs ut innebär att invånarna kan ta del av förslaget och lämna synpunkter innan kommunen beslutar.

Reserverade dagar är föräldrapenningdagar som inte kan föras över till den andra föräldern. Det innebär att en del av dagarna bara kan användas av den ena föräldern och annars går förlorade. Konstruktionen är tänkt att påverka hur föräldrar delar på tiden hemma med barnet.

En resursfördelningsmodell är kommunens egen formel för hur pengarna viktas mellan skolor och verksamheter. Modellen avgör hur budgeten fördelas, ofta utifrån faktorer som antal elever och olika behov. Eftersom varje kommun själv bestämmer sin modell kan fördelningen se olika ut på olika håll, och den påverkar i praktiken vilka förutsättningar de enskilda verksamheterna får.

Riksbanksfullmäktige är riksdagens valda organ som utser Riksbankens direktion och granskar dess arbete. Fullmäktige är alltså en länk mellan riksdagen och Riksbankens ledning. På så vis finns det en folkvald insyn i banken, samtidigt som direktionen sköter den löpande penningpolitiken.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlande organisation som fördelar statens idrottsstöd till förbund och föreningar. Genom det kanaliseras stöd vidare ut i idrotten i stället för att delas ut styckvis till varje förening. Det innebär att förbundet har en central roll i hur idrotten finansieras och organiseras i landet.

Ett riksintresse är ett område som staten har pekat ut som särskilt viktigt, och det väger tungt i alla prövningar. Det kan handla om värden som behöver skyddas eller utrymme som behöver hållas öppet för viktiga ändamål. När planer eller tillstånd prövas måste hänsyn tas till riksintresset, vilket innebär att utpekandet påverkar hur marken får användas.

Riksnorm är den miniminivå för försörjningsstödets vanligaste kostnader som regeringen beslutar varje år. Den anger ett gemensamt golv för vad stödet ska räcka till för grundläggande utgifter, så att bedömningen blir mer likvärdig i hela landet. Den enskilda kommunen prövar sedan rätten till försörjningsstöd, men riksnormen utgör en gemensam utgångspunkt.

Ett riktat statsbidrag är statliga pengar som är öronmärkta för ett bestämt ändamål, till skillnad från generella bidrag. Det betyder att mottagaren ska använda pengarna till just det som staten har pekat ut, inte fritt efter egna prioriteringar. Riktade bidrag är ett sätt för staten att styra resurser mot områden den vill prioritera i kommuner och regioner.

Rivningslov är ett kommunalt lov som krävs för att riva byggnader inom detaljplanelagt område. Det är kommunen som prövar ansökan och avgör om rivningen får ske, bland annat med hänsyn till bebyggelsens värden. Den som äger en byggnad inom ett sådant område måste alltså söka lov innan rivningen påbörjas.

RKM står för regional kollektivtrafikmyndighet, den som enligt lag ansvarar för länets kollektivtrafik, oftast regionen. Myndigheten beslutar om hur trafiken ska planeras och vilket utbud som ska finnas i länet. Den påverkar därför vardagen för alla som reser med buss, tåg och annan kollektivtrafik.

ROT-avdrag är en skattereduktion för reparationer och ombyggnad som utförs av hantverkare. Det innebär att en del av arbetskostnaden dras av, så att ditt pris för jobbet blir lägre. Avdraget är beslutat på statlig nivå och är ett exempel på hur staten kan använda skattesystemet för att påverka hur mycket sådana tjänster köps.

RUS står för regional utvecklingsstrategi och är regionens långsiktiga plan för länets utveckling. Strategin pekar ut gemensamma mål och prioriteringar för hur länet ska utvecklas över tid inom områden som näringsliv, kompetens och infrastruktur. Den tas fram på regional nivå och fungerar som en gemensam riktning för regionen, kommunerna och andra aktörer i länet.

RUT och ROT är skattereduktioner för hushållstjänster och hantverk som gör det billigare att köpa tjänster vitt. Avdragen sänker kostnaden för köparen och syftar bland annat till att minska svartarbete. De gäller för privatpersoner som anlitar företag för vissa arbeten i och kring hemmet.

RUT-avdraget är en skattereduktion för hushållstjänster som städning, flytt och trädgårdsarbete. Det innebär att den som köper sådana tjänster kan få lägre skatt och därmed en lägre kostnad. Avdraget beslutas av riksdagen och hanteras via skattesystemet när tjänsten köps av ett företag.

En rådgivande folkomröstning är en omröstning där resultatet vägleder riksdagen utan att binda den, som EU-omröstningen 1994. Folket får säga sin mening i en viktig fråga, men det formella beslutet fattas ändå av de folkvalda. Formen används för att fånga upp medborgarnas vilja i avgörande frågor samtidigt som det slutliga ansvaret stannar hos riksdagen.

Råvatten är vattnet från sjön eller grundvattnet innan det renats till dricksvatten. Det är alltså utgångspunkten i vattenförsörjningen, innan det behandlas i ett vattenverk. Att råvattnet håller god kvalitet är viktigt, eftersom det påverkar hur mycket rening som behövs innan vattnet kan rinna ur kranen.

Rättspsykiatrisk vård är en påföljd för den som begått brott under allvarlig psykisk störning, och vården drivs av regionerna. I stället för fängelse kan domstolen då besluta om vård. Eftersom regionerna ansvarar för vården sker den inom hälso- och sjukvården, samtidigt som den är kopplad till ett brott och ett domstolsbeslut.

Rättssäkerhet betyder att beslut fattas enligt lag, lika för alla, och att de går att förutse och överklaga. Det innebär att den enskilde ska kunna lita på att samma regler gäller i likartade fall och att besluten inte är godtyckliga. Rättssäkerhet gäller i hela den offentliga makten och är en av grunderna för förtroendet mellan medborgare och samhälle.

Röstlängden är listan över vilka som får rösta var, och den baseras på folkbokföringen. Var du är folkbokförd avgör i vilken kommun och valkrets du finns med och därmed var du kan rösta. Listan upprättas inför val utifrån uppgifterna om var människor bor, vilket gör folkbokföringen viktig för rätten att rösta på rätt plats.

Sabotage är avsiktlig skadegörelse mot anläggningar eller funktioner som samhället behöver. Det handlar om medvetna handlingar som ska störa eller slå ut viktig verksamhet, inte om olyckor eller slitage. Eftersom det riktas mot sådant som samhället är beroende av, hör det till frågorna om trygghet och säkerhet.

Samarbetssamtal är kostnadsfria samtal hos kommunens familjerätt om vårdnad, boende och umgänge. De vänder sig till föräldrar som inte bor tillsammans och behöver hitta lösningar kring barnen. Syftet är att föräldrarna ska kunna komma överens i samförstånd i stället för att frågorna måste avgöras i domstol.

En sameby är en ekonomisk och administrativ sammanslutning med rätt att bedriva renskötsel i ett visst område, inte en by i vanlig mening. Samebyn organiserar renskötseln och fördelar arbetet mellan sina medlemmar. Den är alltså en form av samverkan kring renskötsel, inte en geografisk plats där man bor.

Sametinget är samernas folkvalda organ och är samtidigt en statlig myndighet. Det har alltså en dubbel roll: dels en folkvald församling som företräder samerna, dels en del av den statliga förvaltningen. Ledamöterna väljs av samer, och organet hanterar frågor som rör det samiska samhället och kulturen.

Samhällsorientering är kommunens kurs om hur det svenska samhället fungerar, given på ett språk som deltagaren förstår. Innehållet handlar om hur samhället är uppbyggt och om rättigheter och skyldigheter, så att nyanlända lättare ska kunna komma in i samhället. Kursen ordnas på kommunal nivå och riktar sig till personer som nyligen har kommit till Sverige.

Ett samhällsuppdrag är ett särskilt uppdrag vid sidan av själva affären, som Systembolagets folkhälsouppdrag. Det innebär att verksamheten ska ta hänsyn till mål som går utöver att tjäna pengar. Sådana uppdrag förekommer hos statliga företag, där ägaren kan ge bolaget uppgifter som ska gagna samhället i stort.

En samlingslokal är en lokal som föreningsliv och allmänhet kan använda, ofta med kommunalt stöd. Den ger plats för möten, kurser och andra aktiviteter och är en del av det lokala föreningslivet. Med stöd från kommunen kan lokalen hållas tillgänglig för många olika grupper.

Samproduktion innebär att flera finansiärer, till exempel en regional filmfond, går in i en produktion och delar risk och intäkter. Genom att slå samman resurser kan större eller mer kostsamma projekt bli möjliga att genomföra. Modellen är vanlig inom film och andra kreativa områden, och offentliga aktörer på regional nivå deltar ibland för att stärka kulturlivet och näringen lokalt.

Samråd är det formella skedet då alla berörda får tycka till innan ett beslut fattas. Det är vanligt i planärenden, där grannar och myndigheter får lämna synpunkter. Det som kommer in ska redovisas och vägas in, även om det inte är bindande.

Samtyckeslagstiftning är de regler i brottsbalken som gör frivillighet till gräns för vad som är sexualbrott. Det innebär att avgörande är om deltagandet var frivilligt, inte enbart om våld eller hot förekommit. Reglerna styr hur sexualbrott bedöms och tillämpas av polis och domstol i enskilda fall.

Ett samverkansavtal är ett avtal mellan kommun och polis om gemensam lägesbild och prioriteringar. Genom avtalet kommer parterna överens om hur de ska arbeta tillsammans och vad de ska fokusera på. Det knyter ihop kommunens och polisens insatser lokalt, så att arbetet med trygghet och brott kan bedrivas mer samordnat.

En schablonersättning är den statliga ersättning som kommunen får per mottagen nyanländ. I stället för att räkna varje enskild kostnad betalas ett bestämt belopp ut, vilket är tänkt att täcka kommunens utgifter för mottagandet. Eftersom pengarna kommer från staten till kommunen, är ersättningen en del av hur ansvaret för mottagandet finansieras mellan de olika nivåerna.

Schengen är det europeiska samarbetet med fri rörlighet utan inre gränskontroller och med gemensamma visumregler. Det innebär att man som regel kan resa mellan de deltagande länderna utan att stanna vid gränsen. Samarbetet bygger på gemensamma regler, och för en resenär märks det framför allt genom att passkontroller mellan länderna oftast inte sker.

Screening är hälsokontroller som erbjuds en hel grupp för att hitta sjukdom tidigt. I stället för att vänta tills någon söker vård för symtom undersöks en bredare grupp systematiskt. Syftet är att upptäcka sjukdom i ett tidigt skede, och erbjudandet riktas till dem som ingår i den aktuella gruppen.

Sekretess är ett lagstadgat undantag från offentligheten, till exempel för journaler eller affärshemligheter. Huvudregeln i Sverige är att handlingar hos myndigheter är offentliga, men vissa uppgifter skyddas för att värna enskildas integritet eller andra viktiga intressen. Det är reglerna som avgör när en uppgift får hemlighållas och när den ska lämnas ut.

Serveringstillstånd är kommunens tillstånd som krävs för att servera alkohol, med krav på ordning och ekonomisk skötsamhet. Det är kommunen som prövar ansökan och kontrollerar att kraven är uppfyllda. Tillståndet behövs till exempel för restauranger och barer, och kan återkallas om reglerna inte följs.

Ett servicekontor är ett kontor där flera statliga myndigheter möter besökare över disk på samma ställe. Tanken är att du ska kunna sköta ärenden hos olika myndigheter på en och samma plats i stället för att vända dig till var och en för sig. Det är ett sätt att göra den statliga servicen mer lättillgänglig, särskilt för den som vill ha personlig hjälp.

Ett serviceprogram är ett regionalt program som pekar ut var grundläggande service ska finnas. Med service avses sådant som många behöver i vardagen, och programmet beskriver hur tillgången till det ska upprätthållas i olika delar av länet. Det tas fram på regional nivå och har särskild betydelse för landsbygden, där avstånden till service ofta är längre.

Serviceskyldighet är myndigheternas plikt att hjälpa dig till rätta, även när du har vänt dig till fel myndighet. Det betyder att en myndighet ska svara på frågor, vägleda och vid behov hänvisa dig vidare. Skyldigheten gäller brett i förvaltningen och ska göra det lättare för enskilda att få kontakt med rätt instans.

Sexköpslagen är förbudet mot att köpa sexuella tjänster, medan det inte är straffbart att sälja. Lagen riktar det straffrättsliga ansvaret mot köparen och inte mot den som säljer. Den gäller i hela landet och är en del av den svenska lagstiftningen på området.

SFI står för svenska för invandrare, kommunens språkutbildning för nyanlända vuxna. Utbildningen ska ge grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Eftersom det är kommunen som ansvarar för SFI anmäler man sig via sin kommun, och utbildningen är ofta en viktig grund för att kunna studera vidare eller komma in på arbetsmarknaden.

Sida är den myndighet som genomför huvuddelen av det svenska biståndet på regeringens uppdrag. Myndigheten omsätter de mål och ramar som beslutats politiskt i konkret bistånd, ofta i samarbete med organisationer och andra länder. Eftersom Sida arbetar på regeringens uppdrag är det regeringen och riksdagen som anger inriktningen för biståndet.

Signalspaning är inhämtning av information ur elektroniska signaler, i Sverige FRA:s uppgift och alltid efter domstolstillstånd. Det innebär att information hämtas ur kommunikation och signaler i underrättelsesyfte. Att verksamheten kräver tillstånd från domstol är en kontroll som ska väga underrättelsebehovet mot skyddet för enskildas integritet.

Självkostnadsprincipen är en regel i kommunallagen som säger att kommunala avgifter inte får sättas högre än vad tjänsten kostar. Det betyder att en kommun inte får ta ut en avgift för att göra vinst på en verksamhet. För invånaren är principen ett skydd som innebär att avgifter för kommunala tjänster ska spegla den faktiska kostnaden.

Skattekraft är invånarnas samlade beskattningsbara inkomst per invånare och är måttet på en kommuns egen ekonomiska styrka. Den visar hur stora skatteintäkter en kommun kan få in i förhållande till antalet invånare. Måttet är centralt när kommunernas förutsättningar jämförs och när staten väger samman hur resurser fördelas mellan kommuner.

Skattesatsen är hur många kronor per intjänad hundralapp som kommunen respektive regionen tar i skatt. Den bestämmer alltså hur stor del av din inkomst som går till den kommunala och regionala verksamheten. Eftersom kommuner och regioner beslutar om sina egna nivåer kan skattesatsen skilja sig åt beroende på var du bor.

Skatteutjämning är systemet som omfördelar pengar så att alla kommuner och regioner kan ge en likvärdig service. Eftersom skattekraft och kostnader skiljer sig åt mellan olika delar av landet utjämnas en del av skillnaderna. Syftet är att var du bor inte ska avgöra alltför mycket av vilken skola, vård och omsorg du kan få.

Skolpeng är den peng som följer varje elev till den skola hen går i, även fristående. Ersättningen betalas av elevens hemkommun och ska följa med oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Systemet innebär att skolans intäkter hänger samman med hur många elever som väljer den.

Skuldsanering är en möjlighet för svårt skuldsatta att efter en betalningsplan bli av med resten av skulderna. Den som inte klarar att betala sina skulder under överskådlig tid kan beviljas att leva på ett bestämt belopp under några år och sedan slippa det som återstår. Det beslutas av en myndighet och är tänkt som en väg tillbaka för den vars skulder vuxit sig ohanterliga.

Ett skyddsombud är en person på arbetsplatsen som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. Ombudet utses bland de anställda och bevakar att arbetsmiljön är säker och att arbetsgivaren lever upp till sitt ansvar. Skyddsombudet är en länk mellan de anställda och arbetsgivaren och kan ta upp brister och föreslå förbättringar i arbetsmiljön.

Ett skyddsombudsstopp är skyddsombudets lagliga rätt att stoppa arbete vid omedelbar och allvarlig fara. Skyddsombudet utses bland de anställda och företräder dem i arbetsmiljöfrågor. Rätten finns för att skydda liv och hälsa när situationen är så farlig att arbetet inte kan fortsätta som vanligt.

Skyddsrum är utrymmen som ska skydda mot stridsmedel, och MSB har register och tillsynsansvar. De finns i olika byggnader och ska kunna användas av människor vid höjd beredskap och krig. MSB håller reda på var skyddsrummen finns och kontrollerar att de uppfyller kraven.

Smittskyddsläkare är en läkare i varje region med lagstadgat ansvar för att hindra smittspridning. Uppgiften handlar om att övervaka läget, vidta åtgärder vid utbrott och se till att smittskyddet fungerar i regionen. Att det finns en ansvarig läkare på regional nivå gör att arbetet mot smittsamma sjukdomar kan ledas och samordnas nära vården och invånarna.

Socialförsäkringen är de statliga stöd som följer dig genom livet, från föräldrapenning till pension, samlade i socialförsäkringsbalken. Den ska ge ekonomisk trygghet vid sådant som sjukdom, föräldraskap och ålderdom. Eftersom det rör sig om statliga system beslutas reglerna av riksdagen, och de gäller lika för alla som omfattas.

Socialförsäkringsbalken är den lag som samlar reglerna för sjukpenning, föräldrapenning, pension och andra ersättningar. Genom att samla reglerna på ett ställe blir det tydligare vad som gäller för de olika förmånerna. Lagen är beslutad på statlig nivå och berör de flesta någon gång i livet, eftersom den styr stora delar av det ekonomiska skyddsnätet.

En socialjour är socialtjänstens beredskap för akuta ärenden under kvällar, nätter och helger. Den finns för att människor ska kunna få hjälp i brådskande situationer även när de vanliga kontoren är stängda. Eftersom socialtjänsten är ett kommunalt ansvar, är socialjouren det som gör att stöd kan nås också utanför ordinarie öppettider.

Det sociala kontraktet är den tysta överenskommelsen att medborgare bidrar och följer reglerna i utbyte mot trygghet och tjänster. Det är inget skrivet avtal utan ett sätt att beskriva förhållandet mellan invånarna och samhället. Tanken fångar varför människor betalar skatt och rättar sig efter lagar, samtidigt som det offentliga förväntas leverera skydd och service tillbaka.

Socioekonomiskt index är SCB:s mått på en skolas elevsammansättning, byggt på bland annat föräldrars utbildning och inkomst. Måttet ger en bild av elevernas bakgrund snarare än av enskilda elever. Det kan användas som underlag när resurser ska fördelas, så att skolor med olika förutsättningar kan vägas mot varandra.

SOS Alarm är bolaget som svarar på nödnumret 112, och det ägs av staten och SKR tillsammans. När du ringer 112 är det hit samtalet går, och därifrån larmas rätt resurser ut, till exempel ambulans, räddningstjänst eller polis. Bolaget fyller därmed en central roll i samhällets larmkedja vid olyckor och akuta händelser.

SOU står för Statens offentliga utredningar, de stora utredningar som ofta föregår ny lagstiftning. En utredning tillsätts av regeringen för att belysa en fråga och lämna förslag. Utredningarna är en del av lagstiftningsprocessen och ger underlag innan riksdagen senare kan ta ställning till ny lagstiftning.

Spektrum är de radiofrekvenser som mobilnät och annan trådlös teknik använder, och de fördelas av PTS. Eftersom frekvenserna är en begränsad resurs måste det bestämmas vem som får använda vilka, så att olika sändningar inte stör varandra. Att en myndighet fördelar dem avgör i praktiken vilka aktörer som kan bygga ut till exempel mobilnät i landet.

En spellicens är ett tillstånd från Spelinspektionen som krävs för att rikta spel om pengar till svenska konsumenter. Kravet innebär att den som vill erbjuda sådana spel måste ha tillstånd och följa de regler som gäller för verksamheten. Systemet finns för att spelandet ska ske under kontrollerade former och för att konsumenterna ska ha ett skydd.

Spelmissbruk är spelande om pengar som skadar ekonomi och hälsa, och det är jämställt med annat missbruk i socialtjänstlagen. Att det är jämställt innebär att kommunens socialtjänst har ett ansvar att erbjuda stöd även vid spelproblem. Den som behöver hjälp kan därför vända sig till socialtjänsten i sin kommun.

Spelpaus är ett nationellt register hos Spelinspektionen där du kan stänga av dig från allt licensierat spel. När du registrerar dig stängs möjligheten att spela hos företag med svensk licens under den tid avstängningen gäller. Tjänsten är ett verktyg för den som vill begränsa sitt eget spelande.

Språklagen är lagen som gör svenskan till huvudspråk och ger minoritetsspråken och teckenspråket skydd. Den slår fast svenskans ställning i samhället och samtidigt det allmännas ansvar för att skydda och främja de andra språken. Lagen påverkar bland annat hur myndigheter använder och tillgängliggör språk, och den har betydelse för rätten att kunna använda sitt eget språk.

Språkrådet är den del av myndigheten Isof som ger råd om språk och följer språkens utveckling. Det arbetar med svenska och flera andra språk i Sverige och svarar på frågor om språkbruk. Som en del av en statlig myndighet bidrar Språkrådet till att vårda och beskriva språken, men det bestämmer inte hur enskilda måste tala eller skriva.

Stadgar är en förenings egna grundregler: namn, syfte och hur möten och val går till. De fungerar som föreningens interna spelregler och bestämmer hur den ska styras. Medlemmarna beslutar själva om stadgarna, och de spelar roll eftersom de avgör hur beslut fattas och hur demokratin inom föreningen fungerar.

Ett stadsnät är ett ofta kommunägt fibernät som är öppet för olika tjänsteleverantörer. Att nätet är öppet innebär att flera företag kan erbjuda sina tjänster via samma infrastruktur. För invånaren handlar det om tillgång till uppkoppling, och eftersom nätet ofta ägs av kommunen är det en del av den lokala digitala infrastrukturen.

Stamnätet är de stora kraftledningarna som flyttar el genom landet och drivs av Svenska kraftnät. Det utgör elsystemets ryggrad och transporterar el över långa avstånd, från där den produceras till de regionala och lokala näten. Eftersom det är samhällsbärande sköts det av staten genom Svenska kraftnät, och det är en förutsättning för att elen ska nå hushåll och företag.

Statsbidrag är statens pengar till kommuner och regioner, antingen generella eller riktade till ett visst ändamål. Generella bidrag kan användas fritt i verksamheten, medan riktade bidrag ska gå till det som staten har pekat ut. Bidragen är en viktig del av kommunernas och regionernas ekonomi vid sidan av den egna skatten.

Statschefen är landets högsta representant, i Sverige kungen eller drottningen, men utan politisk makt. Rollen är i huvudsak ceremoniell och företrädande, medan de politiska besluten fattas av riksdag och regering. Statschefen företräder Sverige vid högtidliga tillfällen och i kontakter med andra länder, utan att styra politiken.

Statsskulden är statens samlade lån, som förvaltas av Riksgälden. Skulden uppstår när staten lånar pengar för att täcka utgifter som inte ryms inom inkomsterna. Riksgälden ansvarar för att låna upp pengarna och sköta skulden över tid.

Statsstöd är offentligt stöd till företag, och det är hårt reglerat av EU för att konkurrensen inte ska snedvridas. Reglerna finns för att ett land inte ska kunna gynna sina egna företag på ett sätt som missgynnar företag i andra länder. Det betyder att stöd till företag i Sverige måste hålla sig inom de gemensamma ramar som gäller i hela EU.

Statsstödsreglerna är EU:s regler för när det offentliga får gynna enskilda företag med pengar eller andra förmåner. Reglerna finns för att stöd från det offentliga inte ska snedvrida konkurrensen mellan företag på den inre marknaden. Eftersom de kommer från EU gäller de i hela unionen och påverkar hur stat, regioner och kommuner i Sverige kan stödja företag.

En stiftelse är en ägarform utan ägare: kapitalet styrs av stadgar och en styrelse, vilket gör kontrollen svår att köpa upp. I stället för delägare finns ett ändamål som förmögenheten ska användas till. Eftersom ingen äger en stiftelse kan den inte tas över på samma sätt som ett vanligt företag, och styrelsen ska följa stadgarnas syfte.

Strandskyddet är ett förbud mot att bygga nära stränder, normalt 100 meter, för allas tillgång och naturens skull. Det ska hålla stränder öppna för allmänheten och bevara livsmiljöer för växter och djur vid vatten. Undantag kan prövas, men skyddet sätter ramar för byggande nära sjöar och vattendrag.

Den strategiska planen är Sveriges nationella plan för hur EU:s jordbruksstöd ska användas här. Den beskriver hur de gemensamma medlen ska riktas mot olika mål inom jordbruk och landsbygd i landet. Planen är ett exempel på hur beslut som fattas på EU-nivå sedan ska omsättas nationellt, anpassat efter svenska förhållanden och behov.

Strukturfonder är EU:s fonder för regional utveckling och sysselsättning. Pengarna används för att minska skillnader mellan olika delar av unionen och stödja tillväxt och jobb. I Sverige kan de gå till projekt i regionerna, ofta tillsammans med nationell eller regional medfinansiering.

En studentkår är studenternas organisation med en lagstadgad rätt att delta i lärosätets beslut. Det innebär att studenterna har en formell väg att vara med och påverka utbildningen och verksamheten. Kåren företräder studenterna gentemot högskolan eller universitetet, och den är ett exempel på hur de berörda får inflytande över beslut som rör dem.

Studieförbund är organisationer som ordnar studiecirklar och folkbildning med offentligt stöd. De gör det möjligt för människor att lära sig och mötas kring olika ämnen utanför det vanliga skolsystemet. Verksamheten finansieras delvis med offentliga medel, och studieförbunden räknas till de folkrörelser som har en lång tradition i det svenska samhället.

Studiemedel är bidrag och lån från CSN som gör att vuxna kan försörja sig under studier. Det består av en bidragsdel som inte behöver betalas tillbaka och en lånedel som återbetalas efter studierna. Stödet söks hos CSN och är en central del av hur samhället gör det möjligt att studera oavsett ekonomisk bakgrund.

Styrräntan är den ränta Riksbanken sätter och som styr vad det kostar för bankerna, och i förlängningen för dig, att låna. När Riksbanken ändrar styrräntan påverkas bankernas kostnader, vilket ofta märks i räntorna på lån och sparande. På så sätt får ett beslut på nationell nivå effekter ända ner i hushållens vardagsekonomi.

Successionsordningen är den grundlag som bestämmer vem som ärver tronen. Som grundlag har den ett starkare skydd än vanliga lagar och kan bara ändras genom beslut i riksdagen vid två tillfällen med val emellan. Den reglerar tronföljden och hör därmed ihop med statschefens roll, som i sig saknar politisk makt.

Svartarbete är arbete som utförs mot betalning utan att skatt och avgifter redovisas. Det innebär att inkomsten hålls utanför systemet, vilket gör att gemensamma medel går förlorade. Den som arbetar svart står också utanför de trygghetssystem och försäkringar som annars är kopplade till redovisat arbete.

Svenska institutet är den myndighet som följer och främjar Sverigebilden i utlandet. Uppdraget handlar om hur Sverige uppfattas i andra länder och om att sprida kunskap om landet. Som statlig myndighet arbetar institutet på uppdrag av staten, och det är en del av hur Sverige förhåller sig till omvärlden.

Sverigefrämjande är statens samlade arbete för att stärka bilden av Sverige och främja export, turism och utbyten. Genom att presentera landet utåt vill man underlätta för svenska företag, locka besökare och bygga relationer med andra länder. Arbetet bedrivs på statlig nivå och är en del av hur Sverige uppträder och syns i världen.

Synpunktshantering är kommunens kanal för klagomål och förslag, ofta ett formulär på webbplatsen. Genom den kan invånare framföra vad som fungerar bra eller dåligt i kommunens verksamhet. Kommunen tar emot synpunkterna och kan använda dem för att följa upp och förbättra sina tjänster.

Säkerhetskänslig verksamhet är verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen. För sådan verksamhet gäller särskilda krav på skydd mot bland annat spioneri och sabotage. Den som bedriver verksamheten måste vidta åtgärder för att skydda det som är viktigt för landets säkerhet.

Säkerhetsskydd är skyddet av Sveriges mest känsliga verksamheter, och det är ett ansvar även för kommuner och regioner. Det handlar om att skydda information, verksamheter och anläggningar som är viktiga för landets säkerhet mot till exempel spioneri och sabotage. Att ansvaret sträcker sig ända ut till kommuner och regioner beror på att skyddsvärd verksamhet finns på många nivåer i samhället.

Sändningstillstånd är det tillstånd som styr vad radio- och tv-bolag får sända, och det beslutas inom ramar som riksdagen satt. Tillståndet kan innehålla villkor för verksamheten, till exempel om innehåll och oberoende. Ordningen finns för att förena yttrandefrihet i etern med vissa gemensamma krav som lagstiftaren ställt upp.

Ett tabu är något så laddat att det knappt går att tala om eller göra utan socialt straff. Det handlar inte om skrivna regler utan om oskrivna gränser som upprätthålls av omgivningen. Vad som räknas som tabu varierar mellan grupper och tider, och begreppet visar hur normer kan styra vad som känns möjligt att säga och göra.

Talmannen är riksdagens ordförande och leder arbetet i kammaren samt regeringsbildningen efter ett val. I kammaren ser talmannen till att arbetet följer reglerna, och efter valet är det talmannen som leder processen att utse en ny regeringschef. Rollen är central i riksdagens arbete, samtidigt som talmannen förväntas leda arbetet opartiskt.

En taxa är en offentligt beslutad avgift, till exempel för vatten, sopor eller barnomsorg. Den anger vad invånarna får betala för en viss kommunal tjänst. Taxan beslutas av kommunen, och eftersom den fastställs politiskt är den offentlig, vilket gör att invånare kan ta del av vad olika tjänster kostar och hur avgifterna sätts.

Tekniska nämnden är en kommunal nämnd som ofta ansvarar för gator, vatten och avfall. Den hanterar alltså flera av de praktiska funktioner som du använder i vardagen utan att tänka på dem. Nämnden är en del av kommunens organisation, och vad den ansvarar för kan variera något mellan olika kommuner.

TEN-T är EU:s utpekade transportnät genom Europa, med gemensamma krav på standard. Nätet pekar ut viktiga vägar, järnvägar och andra förbindelser som ska binda samman medlemsländerna. För Sverige innebär det att utvalda stråk ska hålla en överenskommen nivå, vilket påverkar hur infrastruktur planeras och prioriteras.

En testbädd är en verklig miljö, till exempel hemtjänsten, där nya lösningar provas under riktiga villkor. I stället för att bara testa i laboratorium kan idéer prövas där de faktiskt ska användas. Det gör det lättare att se om en lösning fungerar i praktiken innan den införs i större skala.

Ett tilldelningsbeslut är beskedet om vilket anbud som vann i en upphandling, och det är en offentlig handling. Beslutet talar om vilket företag som fått uppdraget och varför, sedan anbuden har jämförts. Att det är offentligt innebär att vem som helst kan ta del av det, och de som deltog kan ifrågasätta beslutet om de anser att det gått fel till.

Tillsyn är när en myndighet granskar att lagar och regler följs. Den som har tillsyn kan begära in uppgifter, göra inspektioner och vid brister besluta om åtgärder eller sanktioner. Olika myndigheter har tillsyn över olika områden, från arbetsmiljö till skola.

En tillsynsmyndighet är en myndighet som kontrollerar att lagar följs och kan ingripa när de inte gör det. Tillsynen kan ske genom granskning, inspektioner och uppföljning inom det område myndigheten ansvarar för. Om brister upptäcks kan myndigheten kräva rättelse, och tillsynen finns för att regler ska efterlevas och för att skydda dem som berörs.

Tjänstedirektivet är EU-regler som gör det enklare att erbjuda tjänster i andra medlemsländer. Det ska minska hindren för företag som vill verka över gränserna inom EU:s inre marknad. Som EU-regler påverkar det medlemsländernas egna bestämmelser, så att tjänster lättare kan säljas mellan länderna.

Totalförsvar är allt som förbereder Sverige för krig: det militära försvaret plus det civila. Det militära försvaret handlar om att försvara landet med vapenmakt, medan det civila försvaret ska skydda samhället och befolkningen. Tillsammans ska de göra samhället mer motståndskraftigt vid höjd beredskap och krig.

Totalförsvarsplikt är skyldigheten för alla mellan 16 och 70 år att bidra till försvaret, militärt eller civilt. Den innebär att människor kan tas i anspråk för att försvaret och samhället ska fungera även i kris och krig. Plikten omfattar både det militära försvaret och det civila försvaret, alltså arbetet med att hålla viktiga samhällsfunktioner igång.

Ett trafikförsörjningsprogram är regionens långsiktiga plan för trafiken, och det beslutas efter öppet samråd. Programmet lägger fast inriktningen för kollektivtrafiken, som vilka behov som ska prioriteras. Eftersom regionen ansvarar för kollektivtrafiken är det också regionen som fattar beslutet, efter att berörda fått lämna synpunkter.

Trossamfund är organiserade religiösa gemenskaper, och Svenska kyrkan är sedan år 2000 ett samfund bland andra. Det betyder att olika religiösa gemenskaper i grunden behandlas på liknande sätt. Begreppet rör hur religion organiseras i samhället, och det speglar relationen mellan staten och religiösa gemenskaper efter att den tidigare särställningen upphörde.

En trygghetsmätning är en enkät om var och när invånarna känner sig otrygga, och den används som underlag för åtgärder. Genom att fråga invånarna får ansvariga en bild av hur tryggheten upplevs, vilket kan skilja sig från vad statistik visar. Resultaten kan sedan användas av till exempel kommunen när insatser och prioriteringar ska planeras.

En trygghetspunkt är en plats dit invånare kan gå för värme, information och hjälp när samhället störs. Den fyller en funktion vid längre avbrott, exempelvis i el eller andra viktiga funktioner, då människor kan behöva en samlingsplats. Sådana punkter ordnas lokalt som en del av krisberedskapen, så att invånare vet vart de kan vända sig om något allvarligt inträffar.

En trygghetsvandring är en organiserad promenad där boende, kommun och polis granskar en miljö tillsammans och föreslår åtgärder. Deltagarna går igenom ett område på plats och noterar sådant som upplevs som otryggt, till exempel dålig belysning. Det är ett sätt för medborgare att direkt påverka sin närmiljö i samverkan med kommunen och polisen.

Tröskelvärdet är den beloppsgräns, gemensam i EU, som avgör hur brett en upphandling måste annonseras. Ligger värdet över gränsen gäller striktare regler och annonsering på EU-nivå, medan mindre köp kan hanteras enklare. Gränsen finns för att större offentliga affärer ska vara öppna för leverantörer i hela unionen.

Tullkodexen är EU:s gemensamma regelbok för hur varor ska förtullas vid gränsen. Reglerna gäller i hela EU och styr hur tullhanteringen ska gå till när varor förs in eller ut. Eftersom de är gemensamma blir hanteringen likartad oavsett vilket medlemsland varorna passerar.

En tullunion är länder som tagit bort tullarna mellan sig och har samma tull mot omvärlden, och så fungerar EU. Inom unionen kan varor röra sig fritt utan tull, samtidigt som alla medlemsländer tillämpar samma regler mot länder utanför. Det gör att handeln inom området förenklas medan gränsen utåt hanteras gemensamt.

En täkt är en plats där grus, berg eller torv utvinns, och det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att driva den. Tillståndskravet innebär att verksamheten prövas innan den får påbörjas, så att hänsyn kan tas till natur och omgivning. Det är länsstyrelsen som på regional nivå prövar ansökningar och sätter villkor för hur en täkt får bedrivas.

UD står för Utrikesdepartementet, den del av Regeringskansliet som sköter Sveriges förbindelser med andra länder. Departementet arbetar med utrikespolitik, relationer till andra stater och svenskar utomlands. Det leds av en minister och är en del av regeringens organisation för att hantera Sveriges roll i världen.

En ungdomsmottagning är en gratis mottagning för unga, driven av regionen och ofta kommunen tillsammans. Hit kan unga vända sig med frågor om bland annat kropp, relationer och hälsa. Att den är kostnadsfri och riktad till unga gör tröskeln lägre för att söka stöd och råd.

Ungdomsråd är ett kommunalt forum där unga får tycka till om beslut som rör dem. Här kan unga föra fram synpunkter och idéer och föra dialog med beslutsfattare i kommunen. Råden är ett sätt att ge unga inflytande i frågor som påverkar deras vardag, även innan man har nått åldern då man får rösta i val.

Upphandling är när det offentliga köper varor och tjänster enligt särskilda regler om konkurrens. Reglerna ska se till att skattepengar används väl och att olika leverantörer behandlas lika. De gäller för stat, kommuner och regioner när de handlar upp allt från mat till byggprojekt, så att inköpen sker öppet och på lika villkor.

Upphovsrätt är skaparens rätt till sitt verk, och den gäller automatiskt och länge efter skaparens död. Skyddet uppstår alltså i samma stund verket skapas, utan att något behöver registreras. Det innebär att den som skapat ett verk i regel bestämmer över hur det får användas, vilket berör allt från musik och text till bild och annat skapande.

Ett urfolk är ett folk som levde i ett område före den nuvarande statsbildningen och som har särskilda rättigheter enligt folkrätten. Det innebär att urfolket har band till ett område som går längre tillbaka än den stat som finns där i dag. Rättigheterna enligt folkrätten syftar bland annat till att skydda kultur, språk och möjligheten att leva vidare som folk.

Urminnes hävd är en rätt som vuxit fram genom mycket lång tids användning och utgör grunden för renskötselrätten. Det innebär att ett område använts på ett visst sätt så länge att användningen gett upphov till en rättighet. Begreppet är centralt för samers rätt att bedriva renskötsel, eftersom rätten bygger på just långvarig och hävdvunnen användning av marken.

En utbildningsnämnd är de folkvalda i kommunen som ansvarar för förskola och skola. Nämnden fattar beslut om hur den kommunala skolverksamheten ska drivas inom de ramar som fullmäktige sätter. Eftersom ledamöterna är folkvalda är nämnden en del av den lokala demokratin kring skolfrågor.

Utbud och efterfrågan är grundmekanismen där priset bestäms av hur mycket som finns och hur många som vill ha det. När efterfrågan är hög och tillgången liten tenderar priset att stiga, och tvärtom när det finns gott om en vara. Mekanismen styr priser på marknader utan att någon enskild aktör bestämmer dem.

Ett utgiftsområde är ett av de 27 fack som statens utgifter delas in i, från försvar till studiestöd. Indelningen används i statsbudgeten för att göra det tydligt vart pengarna går. Det är riksdagen som beslutar om budgeten och hur mycket varje utgiftsområde ska få.

Utgiftstaket är riksdagens beslutade tak för hur mycket staten får spendera ett visst år. Det sätter en övre gräns för de samlade statliga utgifterna och beslutas i förväg. Taket fattas på statlig nivå och är ett verktyg för att hålla ordning på statens ekonomi över tid genom att binda upp hur mycket som får göras av med.

Utjämningssystemet är statens system som omfördelar pengar mellan kommuner med olika skattekraft och behov. Syftet är att invånare ska kunna få likvärdig service oavsett var i landet de bor, trots att förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommunerna. Omfördelningen sker på statlig nivå och utgår från skillnader i både inkomster och kostnadsläge mellan kommunerna.

Utjämningssystemet är det statliga system som flyttar pengar mellan kommuner och regioner med olika förutsättningar. Tanken är att invånarna ska få likvärdig service oavsett var de bor. Systemet utjämnar både för skattekraft och för strukturella skillnader som ålder och geografi.

En utlysning är när en finansiär öppnar för ansökningar om pengar till ett visst tema, i konkurrens. Den som vill ha stöd lämnar in en ansökan, och finansiären väljer sedan ut vilka som beviljas. Eftersom medlen fördelas i konkurrens jämförs ansökningarna med varandra utifrån de villkor som gäller för utlysningen.

Utlänningslagen är lagen som styr asyl, uppehållstillstånd, arbetstillstånd och utvisning. Den anger på vilka grunder en person kan få stanna i Sverige och när någon kan avvisas eller utvisas. Reglerna tillämpas i ärenden hos ansvariga myndigheter och kan prövas vidare i domstol.

Utmätning är när Kronofogden tar lön eller egendom i anspråk för att betala skulder. Det kan ske när någon inte har betalat och en borgenär begär hjälp att få sina pengar. Eftersom det är en statlig myndighet som genomför åtgärden följer den bestämda regler, bland annat om att den skuldsatte ska ha kvar tillräckligt för att klara sina nödvändiga utgifter.

Utrikesdeklarationen är regeringens årliga besked till riksdagen om utrikespolitikens inriktning, följt av debatt. I den redogör regeringen för hur den ser på Sveriges roll i världen och vilka frågor som prioriteras. Den efterföljande debatten ger riksdagens partier möjlighet att granska och kommentera regeringens linje.

Utrikesnämnden är det organ där regeringen samråder med riksdagen i utrikesfrågor, med statschefen som ordförande. I nämnden kan regeringen rådgöra med riksdagen om viktiga frågor som rör Sveriges förhållande till andra länder. Den fungerar som en länk mellan regering och riksdag i utrikespolitiken, så att även riksdagen hålls delaktig.

Utskott är riksdagens arbetsgrupper som förbereder besluten inom var sitt område. Innan riksdagen röstar i en fråga granskas och bereds den i ett utskott som är inriktat på just det sakområdet. På så sätt delas arbetet upp, och utskotten lägger fram förslag som hela riksdagen sedan tar ställning till i kammaren.

Utsläppshandel är EU:s system där företag köper och säljer rätten att släppa ut koldioxid, och taket sänks över tid. Genom att det finns ett begränsat antal utsläppsrätter och ett pris på utsläpp får företagen ett ekonomiskt skäl att minska dem. Systemet beslutas på EU-nivå och omfattar främst industri och annan verksamhet med stora utsläpp.

VA-taxan är avgiften för vatten och avlopp, som beslutas av kommunfullmäktige och bara får täcka kostnaderna. Det innebär att avgiften ska gå till att finansiera vatten- och avloppsverksamheten, inte ge kommunen någon vinst. Som invånare betalar du VA-taxan för att vara ansluten, och nivån kan skilja sig mellan kommuner.

Validering är en bedömning som ger papper på kunskaper du redan har, till exempel från ett yrke. I stället för att läsa om sådant du redan kan får dina färdigheter prövas och dokumenteras formellt. Det kan göra det lättare att få ett jobb, byta bana eller läsa vidare, eftersom kunskaperna blir synliga och erkända.

En valnämnd är en kommunal nämnd som genomför valen lokalt och rekryterar röstmottagare. Nämnden ansvarar bland annat för vallokaler och för att rösterna tas emot och räknas på ett korrekt sätt. Den är alltså den del av valorganisationen som finns närmast väljarna i kommunen.

En varsamhetsbestämmelse är en regel i en detaljplan om att en byggnads karaktär ska bevaras vid ändringar. Den innebär att man får bygga om, men på ett sätt som tar hänsyn till husets ursprungliga drag. Detaljplaner beslutas av kommunen, och bestämmelsen är ett sätt att skydda en orts byggda kulturarv samtidigt som byggnader fortsätter att användas.

Ett varumärke är ett skyddat kännetecken, som ett namn eller en logotyp, som skiljer en vara från andra. Skyddet gör att andra inte får använda samma eller ett alltför likt kännetecken på ett sätt som kan förväxlas. På så sätt kan kunder känna igen varan, och den som äger varumärket kan värna det mot otillåten användning.

En vattenmyndighet är en av fem länsstyrelser som förvaltar varsitt vattendistrikt och beslutar om förvaltningsplaner. Sverige är indelat i distrikt efter hur vattnet rinner, och varje distrikt har en utpekad länsstyrelse som ansvarig. Förvaltningsplanerna anger hur vattnet i distriktet ska skötas och förbättras över tid.

Ett vattenskyddsområde är ett område runt en vattentäkt med särskilda regler som skyddar råvattnet. Reglerna begränsar vad som får göras i området för att vattnet inte ska förorenas. Syftet är att trygga tillgången på rent vatten som kan användas till dricksvatten.

Vattentjänstlagen är lagen som ger kommunen ansvar för vatten och avlopp i samlad bebyggelse. Den innebär att kommunen ska ordna dricksvatten och hantering av avloppsvatten där det behövs av hänsyn till hälsa och miljö. För invånarna betyder lagen att man inom ett verksamhetsområde har rätt att anslutas till de allmänna vatten- och avloppstjänsterna.

Verksamhetsbidrag är stöd till en organisations löpande arbete i stället för till ett enskilt projekt. Det ger mottagaren möjlighet att bedriva sin ordinarie verksamhet över tid, inte bara genomföra en avgränsad insats. Sådana bidrag kan ges av offentliga aktörer på olika nivåer till exempel inom kultur och föreningsliv.

En veteran är den som tjänstgjort i en internationell insats, militär eller civil. Begreppet omfattar alltså inte bara soldater utan även den som deltagit i civila insatser utomlands. Det rör personer som varit i tjänst för Sverige i andra länder, och det används bland annat för att uppmärksamma och stödja dem efteråt.

Vigselrätt är ett tillstånd från Kammarkollegiet som låter ett trossamfund förrätta juridiskt giltiga vigslar. Med tillståndet kan samfundet utse vigselförrättare vars vigslar gäller även rättsligt, inte bara inom samfundet. Eftersom tillståndet ges av Kammarkollegiet, sker prövningen på statlig nivå, och det avgör vilka samfund som kan viga med rättslig verkan.

Villkorlig frigivning är huvudregeln att den dömde friges efter två tredjedelar av strafftiden, med villkor som gäller resten av tiden. Det betyder att den sista delen av straffet avtjänas i frihet, men under vissa villkor. Om villkoren bryts kan frigivningen påverkas, och systemet är en del av hur fängelsestraff verkställs inom kriminalvården.

Viltförvaltning är statens hantering av vilda djur, till exempel jakttider, licensjakt och skyddsjakt. Det handlar om att reglera hur och när jakt får ske och att balansera olika intressen i naturen. Reglerna beslutas inom det offentliga och påverkar bland annat jägare, markägare och naturvården.

En visselblåsare är en person som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats och har ett lagligt skydd mot repressalier. Skyddet ska göra det möjligt att slå larm utan att riskera att bli straffad för det, till exempel genom uppsägning. Tanken är att allvarliga problem ska kunna komma fram i ljuset i stället för att tystas ned.

VMA står för viktigt meddelande till allmänheten, en varning i radio, tv och mobiler vid fara för liv och hälsa. Varningen används vid allvarliga händelser, till exempel olyckor eller andra situationer som kan hota människor. Den ska snabbt nå många och tala om vad som hänt och hur man bör agera.

Vårdgaranti är en lagstadgad rätt att få vård inom viss tid, till exempel en medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar. Garantin sätter en gräns för hur länge du ska behöva vänta på olika steg i vården. Det är regionerna som ansvarar för att ge vården, och garantin är tänkt att ge dig som patient en tydlig utgångspunkt för väntetiderna.

En vårdnadsutredning är familjerättens underlag till domstolen i en vårdnadstvist. När föräldrar inte är överens och frågan prövas i domstol kan familjerätten få i uppdrag att utreda situationen och lämna underlag. Utredningen tas fram på kommunal nivå och beskriver förhållandena kring barnet, så att domstolen kan fatta beslut med barnets bästa i fokus.

Vårdval är systemet där du själv väljer vårdcentral och pengarna följer ditt val. Det innebär att ersättningen går till den mottagning du listar dig hos. Eftersom hälso- och sjukvården är ett ansvar för regionerna är det din region som utformar vårdvalet och bestämmer vilka mottagningar du kan välja mellan.

Vårpropositionen är regeringens vårbesked om ekonomins läge och politikens inriktning. Den ger en bild av hur ekonomin utvecklas och åt vilket håll regeringen vill styra politiken. Den lämnas till riksdagen och blir ett underlag inför det fortsatta budgetarbetet.

Väghållare är den som ansvarar för en väg: staten, kommunen eller en enskild ägare som en vägförening. Ansvaret omfattar att sköta och underhålla vägen så att den fungerar för dem som använder den. Vem som är väghållare varierar mellan olika vägar, och det avgör vem man vänder sig till om en väg behöver åtgärdas.

Välfärdsbrott är brott riktade mot bidrag och ersättningar från stat och kommun. Det handlar om att på olika sätt utnyttja välfärdssystemen för att få ut pengar man inte har rätt till. Sådana brott motverkas av flera myndigheter tillsammans, eftersom de kan röra både enskilda och organiserad verksamhet.

Välfärdsteknik är digital teknik i vård och omsorg, som trygghetslarm och tillsynskameror. Sådan teknik används för att ge stöd, trygghet eller tillsyn på nya sätt. Den blir aktuell i omsorgen om till exempel äldre och personer med behov av stöd, och den möter man i vardagen i form av olika hjälpmedel och lösningar i hemmet eller verksamheten.

En vänort är en utländsk kommun som din kommun har ett långsiktigt utbyte med. Utbytet kan handla om till exempel kultur, skola, näringsliv eller besök mellan orterna. Det är kommunen själv som väljer sina vänorter, och samarbetet är ett sätt för en kommun att knyta egna kontakter med platser i andra länder.

En väpnad styrka är ett militärt förband med vapen, och att sända en sådan utomlands kräver som huvudregel riksdagens godkännande. Det innebär att beslut om att skicka svensk trupp till en insats i ett annat land normalt måste fattas av riksdagen. Kravet finns för att ett så ingripande beslut ska ha brett folkvalt stöd och inte fattas av regeringen ensam.

WTO är Världshandelsorganisationen, där handelsregler förhandlas och tvister mellan länder avgörs. Medlemsländerna kommer överens om gemensamma spelregler för internationell handel och kan få tvister prövade inom organisationen. För Sverige är WTO en del av sammanhanget för hur handeln med andra länder fungerar.

Yrkesvux är yrkesinriktade kurser inom komvux, ofta riktade mot yrken där det råder brist på arbetskraft. Utbildningen anordnas av kommunerna och vänder sig till vuxna som vill skaffa sig en yrkeskompetens. Genom att rikta platserna mot bristyrken är tanken att fler ska kunna gå vidare till arbete inom områden som efterfrågar personal.

Yttersta ansvaret är socialtjänstens lagstadgade ansvar för alla som vistas i kommunen, oavsett varifrån de kommer. Det innebär att kommunen inte kan hänvisa bort den som befinner sig där och behöver stöd. Ansvaret är ett skydd som gör att människor i en utsatt situation har någon att vända sig till.

Den yttre gränsen är Schengenområdets gemensamma gräns mot omvärlden, där pass alltid kontrolleras. Inom Schengen kan man resa mellan länderna utan gränskontroll, medan kontrollen i stället sker när någon passerar in i eller ut ur området. Det betyder att den yttre gränsen är gemensam för länderna, och det är där resande mot omvärlden kontrolleras.

Ångerrätten är rätten att ångra ett köp på distans inom 14 dagar, en regel som kommer från EU. Den gäller när du handlar utan att vara på plats i butiken, till exempel på nätet, och ger dig en tid att ändra dig efter köpet. Eftersom regeln kommer från EU finns motsvarande skydd för konsumenter i hela unionen.

Återfall innebär att en tidigare dömd person begår nya brott, och det är ett av de viktigaste måtten på vad som fungerar. Genom att följa hur ofta återfall sker kan man bedöma om straff och insatser har avsedd effekt. Måttet används därför när man utvärderar kriminalvård och andra åtgärder som ska minska brottslighet.

Ett ägardirektiv är ägarens instruktion till ett offentligt ägt bolag, och i kommuner beslutas det av fullmäktige. Direktivet anger vad ägaren vill med bolaget och sätter ramar för hur verksamheten ska bedrivas. På så sätt kan den folkvalda nivån styra inriktningen för bolag som ägs av det offentliga.

Ägarpolicyn är regeringens regelbok för hur de statliga bolagen ska styras och följas upp. Den anger principer för hur staten ska agera som ägare och vad bolagen förväntas leva upp till. Policyn finns för att förvaltningen av de bolag som ägs gemensamt ska vara tydlig och ansvarsfull, eftersom det ytterst handlar om statens och därmed medborgarnas tillgångar.

Öppna data är offentlig information publicerad i format som vem som helst fritt kan återanvända. Det innebär att data från det offentliga görs tillgängliga så att de kan användas vidare, till exempel i tjänster och analyser. Syftet är ökad öppenhet och att information som tagits fram med gemensamma medel kommer fler till nytta.

Överbefälhavaren är Försvarsmaktens högsta chef, i vardagstal kallad ÖB. Det är alltså den som leder myndigheten Försvarsmakten och dess militära verksamhet. Rollen finns på statlig nivå och är central för hur försvaret styrs, samtidigt som försvaret ytterst lyder under den politiska ledningen.

Ett överklagande är din rätt att få ett myndighetsbeslut prövat av en högre instans, ofta en domstol. Det innebär att den som är missnöjd med ett beslut kan begära att det granskas på nytt i stället för att beslutet blir slutgiltigt direkt. Rätten att överklaga är en viktig del av rättssäkerheten, eftersom den ger ett sätt att få felaktiga beslut rättade.

Överprövning är när en förlorande leverantör begär att förvaltningsrätten granskar en offentlig upphandling. Det är ett sätt för företag att få en domstol att kontrollera att upphandlingen gått rätt till. Möjligheten finns för att säkerställa att det offentliga följer reglerna när det köper varor och tjänster, och att leverantörer behandlas lika.

En översiktsplan är kommunens långsiktiga plan för mark och byggande, som beslutas efter samråd. Planen visar hur kommunen vill att mark och vatten ska användas på sikt och fungerar som vägledning för framtida beslut. Inför beslutet hålls samråd, vilket ger invånare och andra berörda möjlighet att lämna synpunkter.

Överskottsmålet är regeln att de offentliga finanserna ska visa överskott sett över en konjunkturcykel. Målet handlar om hela perioden av upp- och nedgångar, inte ett enskilt år, vilket ger utrymme att låta ekonomin svänga. Syftet är att hålla statens och den offentliga sektorns ekonomi stabil och hållbar på sikt.